Efterarv - Försäkringspengar med annan förmånstagare än bröstarvingar
Vår pappa gick bort i december förra året. Han var tidigare gift med en kvinna som gick bort 2010. De hade ett upprättat äktenskapsförord som reglerade att enskild egendom skulle vara all egendom som var och en äger och i framtiden förvärvar, samt avkastning av sådan. De hade även ett inbördes testamente där kvarlåtenskapen efter pappa gick till oss bröstarvingar och kvarlåtenskapen efter frun gick till hennes syskonbarn. Pappa hade fri förfoganderätt fram tills han gick bort.
Det gjordes en bouppteckning efter henne där allt togs upp även utfallande försäkringar där pappa var förmånstagare. De togs ej upp i hennes kvarlåtenskap, utan enbart som bilaga.
Nu när skiftesförslaget har kommit, så har banken som sköter dödsboet föreslagit att samtliga utfallande försäkringar ska skiftas till hennes arvingar. De hävdar att det råder en efterarvsrätt på försäkringarna. Enligt försäkringsbolagen så finns det ej inskrivet i några av deras försäkringsvillkor gentemot frun att något sådant skulle vara aktuellt.
Förstår att det råder lite gråzon i just efterarvsrätt på försäkringar. Men borde man inte kunna åberopa deras äktenskapsförord där vad som var enskild egendom definierade? Iochmed att pappa var förmånstagare så borde ju de pengarna räknas som hans enskilda egendom?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Detta är verkligen ett juridiskt hårklyveri som kräver en viss grundläggande information om hur arvsfördelning fungerar samt vad efterarv och enskild egendom är. Jag antar att du har en viss kunskap inom området men för säkerhets skull går jag igenom det för dig ändå.
Jag kommer hänvisa till ärvdabalken i mitt svar, men kommer förkorta den till ÄB. Länk till ÄB finns https://lagen.nu/1958:637. Jag kommer även att hänvisa till äktenskapsbalken och den förkortar jag till ÄktB. Länk till ÄktB finns https://lagen.nu/1987:230.
Bakgrundsinfo:
I Sverige är det så att man ärver bara av de man är släkt med genom blod eller adoption. Så två personer som är gifta utan gemensamma barn lämnar bara egendom till varandra och sina egna barn.. Inte den andra makens barn. Lagstöd för detta finns i 2 kapitlet ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Att man dessutom ärver sin make det står i 3 kap. 1 § ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1.
Att man inte ärver sin förälders make om den inte också är en förälder är vad som skapar situationer som denna. Pengarna från en livförsäkring kommer ju teoretiskt sett från den avlidna maken och i detta fall ges de till den andra maken. Kan man då säga att pengarna kom från den först avlidna maken och ges till den efterlevande maken? Jag kommer till ett svar nedan.
Enskild egendom är som du kanske vet, egendom som man inte delar på i en bodelning (det står i 10 kap. 1 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1). Detta har i sin tur ingen egentlig verkan på vad en person ärver. Eftersom ett äktenskap upplöses när en make dör (se 1 kap. 5 § ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K1P5S1). Det betyder att enskild egendom endast är relevant när en bodelning ska göras. Här blir det lite klurigt, eftersom att när ett äktenskap upplöses så ska en bodelning göras (enligt 9 kap. 1 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). I samma paragraf så står däremot att en bodelning inte behöver göras om båda makarna bara har enskild egendom. Som det är i det här fallet.
Då går vi vidare till efterarv. Efterarv är ett relativt simpelt koncept. Ett bra sätt att förklara efterarv är genom följande exempel. Två personer som är gifta har gemensamt ett barn. En make dör och den andra maken ärver allt som den avlidna maken lämnar efter. Efter detta gifter den efterlevande maken om sig innan den dör. Då har barnet inte bara rätt till att få arv från den efterlevande maken, utan även vad den efterlevande maken ärvde av sin första make ska barnet ärva, förutsatt att det finns så mycket egendom. Notera att jag bortser från eventuella bodelningar och basbeloppsregeln som finns i 3 kap. 1 § 2 st. ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1).
Efterarv är alltså en rätt att få arv som någon inte kunde få vid ett dödsfall utan som måste ges ut vid ett senare tillfälle. Denna efterarvsrätt får inte inskränkas genom testamente eller dylikt. Det är däremot möjligt att undkomma efterarvsrätt genom att testamentera något med full äganderätt till skillnad fri förfoganderätt vilket är normen.
Det var all bakgrundsinfo, nu kommer jag till vad du faktiskt frågar efter. Rättsläget är som sagt oklart. Någon direkt vägledning går inte att finna genom att läsa endast lagtext. Men lite vägledning går däremot att få genom praxis. I rättsfallet NJA 1975 s. 302 behandlar HD ett fall rätt så likt ert. Där kommer i alla fall HD fram till att halva beloppet från försäkringen ska ges i efterarv till den först avlidna maken och den andra hälften ska den andra avlidna makens arvingar ärva. I domskälen tar de hänsyn till arvsskatterättsliga regler, som inte längre är relevanta. Detta i sin tur gör att prejudikatvärdet blir mindre. HD baserar även sitt domslut (och lägger nästan störst vikt) på är att det kan vara en ren tillfällighet vem som blivit förmånstagare, och att denna slump inte ska vara till nackdel för någon som exkluderas. De säger alltså att fast än det finns en förmånstagare ska efterarvsrätten beaktas. De påpekar däremot på att det finns flera situationer som kan göra att så inte är fallet, om t.ex. någon make ska ärva den andra med full förfoganderätt. Då kan efterarvsrätten uteselutas eftersom då går det att dra paralleler till testamentsrätten, efterarv utesluts om en make testamenterar något med full äganderätt till den andra, då ska det även vara så om det gäller förmånstagare vid försäkring.
Detta rättsfall kom 1975 vilket är mer än 40 år sedan, vilket är troligtvis varför det går att säga att rättsläget är så oklart. Det har däremot kommit mer doktrin på området och en av dessa är uppsatsen Livsförsäkring och efterarv, skriven av Gunnarsson och Festin (se länk till denna nedan).
Gunnarsson och Festin håller med HDs resonemang att efterarvsrätt ska utgå från försäkringsbelopp utbetalda till förmånstagare. Men de tar främst ställning till då ingen annan egendom utgår när en person avlider. I ert fall skulle det alltså vara om kvinnan er far var gift med inte lämnade något efter sig förrutom pengarna från försäkringen. Detta tror jag inte är fallet för er, men jag ansåg att det var värt att ta upp ändå. Det kan vara värt att läsa är punkt 5.1 i ert fall.
Så vad är min bedömning? Jag vet inte vad jag har att säga emot två personer som skrivit en C uppsats, skatteverket eller högsta domstolen, så jag måste tyvärr säga att om det inte var förordnat att pengarna från försäkringen skulle ges till er far med full äganderätt så kommer troligtvis efterarvsrätt föreligga. Inte heller 7 kap. 2 § ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1) blir tillämplig eftersom enskild egendom gäller endast medan äktenskapet fortfarande gäller, efter att en make dör så är allt nytt som förvärvas varken giftorättsgods eller enskild egendom eftersom äktenskapet inte längre finns. Den tas bara hänsyn vid en bodelning som ska göras när en make dör. Vad som däremot blir relevant är hur förmånstagandet såg ut. Men med tanke på att både er far och kvinnan er far var gift med hade testamenten som skulle låta sin egna släkt ärva dennes egendom skulle nog även jag göra bedömningen att efterarvsrätt föreligger för er fars frus släkt i detta fall.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga, kvarstår några funderingar så skriv gärna en kommentar på hemsidan så svarar jag så fort som möjligt.
Gunnarsson och Festin: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:651790/FULLTEXT01.pdf
Skatteverkets sida där de ger sin syn på dilemmat: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2016.5/340782.html
Vänligen,
