efterarv efter nygifte
En man får genom köp åbotätt till ett "kronohemman" 1910. Han gifter sig 1913. Får barn, hustrun dör 1925. Omgift 1930, ytterligare barn. Hemmanet löses ut till "skattehemman" 1932. När mannen dör gör barn i första äktenskapet anspråk på moderns arvsrätt till hemmanet.
Frågan: Kan de hävda arvsrätt efter modern?
En inte alltför hög kostnad kan accepteras.
Lawline svarar
Hej och välkommen till Lawline
Alla efterlevande barn har enligt ärvdabalken rätt till arv efter sina föräldrar (2:1 ärvdabalken se här). Gällande arvsrätten från den först avlidne modern rör det sig om ett s.k. efterarv (se 3:2 ÄB). Med efterarv avses att om makarna har gemensamma barn vid ene makens bortgång, tillfaller den avlidnes totala förmögenhet den efterlevande maken. Den efterlevande maken innehar dessa tillgångar med så kallad fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt avses att denna del av den efterlevande makens förmögenhet, aldrig kan testamenteras bort. Eftersom makar inte har arvsrätt efter varandra kommer de gemensamma bröstarvingarna från det första äktenskapet ha rätt till arv, både efter den avlidne fadern men också från den först avlidne modern.
Beräkning av efterarvsrätt är ganska komplicerat och beror på en rad olika omständigheter vilket kan komplicera beräkningen ytterligare. I korthet kan sägas att storleken av efterarvsrätten beräknas efter kvotdelar vid tillfället för moderns bortgång. Om makarna vid moderns bortgång hade lika stor förmögenhet bestäms kvotdelen till 50/50. Det sagda innebär att vid faderns bortgång ska först hälften av dennes totala förmögenhet tillfalla barnen från det första äktenskapet. Det är alltså den kvotdel som ”kommer från modern” och som den efterlevande maken kan sägas ha ”förvaltat” under sin livstid. Först efter att barnen från det första äktenskapet fått efterarvet från modern kan en bodelning göras mellan fadern och dennes nya fru. Efter bodelningen kommer särkullbarnen (d.v.s barnen från det första äktenskapet) ha rätt att at ut sin del av arvet efter fadern, medan den del av arvet som tillfaller de nya gemensamma barnen tillfaller den nya hustrun med ”fri förfoganderätt”. Vid hennes bortgång kommer de nya barnen barnen ha rätt till efterarv från fadern på samma sätt som ovan.
Gällande fastigheten kommer värdet av denna att ingå som en tillgång i beräkningen av efterarvsrätten. Om fastigheten utgör en stor del av faderns totala förmögenhetsvärde och arvsrätten från de första barnen inte kan tillgodoses på annat sätt, kommer den troligtvis behöva säljas.
Som framgått ovan är det inte helt lätt att beräkna efterarv. Jag råder dig därför att kontakta professionella jurister i detta avseende. Vi på Lawline samarbetar med kunniga jurister på Familjens jurist. Vill du ha ytterligare hjälp av dem kan du boka tid direkt på vår hemsida www.lawline.se/boka.
Lycka till!
