Efterarv efter den först avlidna maken
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Arv regleras i Ärvdabalken (ÄB) som du finner https://lagen.nu/1958:637.
När en gift arvlåtare (Åke) avlider, ska hela arvet tillfalla den efterlevande maken (Karin) enligt 3 kap 1 § 1 st ÄB. Eftersom Åke inte hade skrivit något testamente bör hela hans kvarlåtenskap ha tillfallit Karin.
Före arvet efter Åke fördelas bör dock en bodelning ha gjorts. Den del Karin erhöll i bodelningen äger hon med full äganderätt och denna del kan hon förfoga över fritt, till och med testamentera bort. Den andra delen, dvs Åkes andel i bodelningen, ärver Karin med fri förfoganderätt. Det innebär att hon får förfoga fritt över egendomen, t.ex. konsumera den, men hon får inte testamentera bort den egendomen enligt 3 kap 2 § 1 st.
Den andel som Karin ärver efter Åke ska Åkes arvingar ärva i form av efterarv när Karin avlider. De arvingar som kan komma i fråga är Åkes föräldrar, syskon eller syskons avkomling.
För att avgöra hur stor del av Karins kvarlåtenskap som ska utgöra efterarv efter Åke ser man på hur förmögenheten fördelades vid arvskiftet efter Åke. Om Karin erhöll 500 000 kr i bodelningen och 500 000 kr i arv efter Åke ska 50 % av Karins kvarlåtenskap utgöra efterarv efter Åke, oavsett om Karins kvarlåtenskap är mindre eller större än 1 miljon kr när hon avlider.
Denna lösning som lagstiftaren valt innebär att efterarvet kan bli både mindre och större än vad den var vid den första makens död, beroende på hur förmögenheten förvaltats.
Svaret på din fråga om hur stor andel som ska utgöra efterarv efter Åke beror således på hur stor andel Karin erhöll genom bodelning respektive hur stor andel hon ärvde från Åke. Samma andel som hon ärvde ska ligga till grund för efterarvet efter Åke. Alternativ 3 bör vara uteslutet eftersom Karin inte har full äganderätt till arvet efter Åke och således inte kan testamentera bort hans andel.
Vänligen