Effekterna av ett särkullbarns arvsavstående
Hej!
När min far gifte om sig i min barndom blev jag ett s.k. särkullbarn. Min far och min styvmor fick även ett gemensamt barn, mitt halvsyskon.
Om min styvmoder är kvar i livet vid min faders frånfälle har jag förstått att jag har rätt till mitt arv omgående.
Men jag har också läst att jag skulle kunna göra ett arvsavstående till förmån för min styvmor och därmed bli en efterarvinge.
Dock uppfattar jag att mitt arv då min styvmor sedermera går bort fortfarande är arvet från min far som jag ursprungligen hade rätt till omgående, stämmer det?
Om så är fallet, uppfattar jag arvsavståendet som endast fördelaktig för min styvmor?
Förutom att jag såklart uppskattar att kunna underlätta för min styvmor att bo kvar i hus m.m...
Enkelt räkneexempel:
(Antagande: Inget testamente och jämlikt egendomsförhållande.)
Min faders kvarlåtenskap är 1000000 av vilket jag omgående skulle ha rätt till 250000.
Men om jag gör ett arvsavstående till förmån för min styvmor skulle jag då erhålla 1/4-dels kvotdel?
Då min styvmor sedermera går bort har jag då fortfarande 1/4-dels kvotdel på hennes kvarlåtenskap? (Som skulle kunna vara både större eller mindre än vid tidpunkten för min faders frånfälle.)
Tack på förhand!
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga!
Regler och exempel
Du verkar ha tolkat de flesta av reglerna rätt, men jag kommer ändå med ett exempel att gå igenom dem. Vi antar, som du föreslår, att din far har egendom till ett värde av 1000 000 kr. Jag kommer också att anta att din styvmor har exakt lika mycket, samt att all egendom är giftorättsgods och ingår vid bodelningen (som ju skall ske om någon avlider). Resultatet av detta skulle bli att ingen egendom bytte ägare innan arvet, och därför behöver vi inte bekymra oss om det.
Om din far avled, skulle du enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken ha rätt till hälften av egendomen (500 000 kr). Du har dock enligt 3 kap. 1 § samma lag rätt att kräva ut hela din arvslott genast; det vill säga 500 000 kr. Istället kan du välja att avstå helt från arvet enligt 3 kap. 9 § och vänta tills styvmoderns död. Du kan också avstå från en del av arvet.
Om du avstår från arvet fullt ut och låter det gå via styvmodern, kommer du enligt 3 kap. 2 § Ärvdabalken att få ärva en fjärdedel av styvmoderns egendom. Dina 500 000 kr var ju en fjärdedel av de 2000 000 kr hon hade efter att din far dött. Om styvmoderns egendom har ökat i värde, kommer ökningen alltså även dig till godo! Undantaget är om boets värde har ökat genom att styvmodern ärvt, fått eller genom arbete tjänat egendom.
Som jag skrev kan du även göra ett "delvis-avstående". Du skulle t.ex kunna kräva ut hälften av arvet vid din fars död. På samma sätt som ovan skulle du fortfarande ha rätt till en andel av styvmoderns egendom, men den skulle bli lägre. Hon skulle då ha 1750 000 kr, varav 250 000 kr var "dina". Detta motsvarar c:a 14,3 %.
Sammanfattning
Du ärver efter din styvmoder den andel av hennes egendom som bestod av det arv du avstått från vid din fars död, men detta avstående kan vara antingen helt eller delvist. I de flesta fall är det hon som gynnas av det, men om hennes egendom ökar i värde kan du till och med vinna på det.
Det är därmed under dessa förutsättningar du skulle ha att fatta beslutet! Lite krasst kan man säga att det ekonomiskt är det sämre alternativet att avstå från arvet om den efterlevande maken inte har egendom som kan öka i värde. Dock är det förstås ofta så att det är viktigare att den efterlevande maken slipper planera om hela sitt liv.
Om det är något mer du undrar, får du gärna återkomma!
Hälsningar,
