Condictio indebiti

2018-01-02 i ARKIV
FRÅGA
Hej.Jag fick en fråga om semesterersättning, som blivit dubbelt utbetald. Det har skett under en längre tid när personen varit ledig en dag vid flera tillfällen men också vid en längre semesterperiod. Vilka lagar finns och vilken praxis finns för detta? Huvudregeln är ju att återbetalning ska ske, men finns det undantag?mvh
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga och för att du har använt dig av vår expresstjänst!

Initialt finner du hur jag har tolkat din fråga och vad jag kommer att behandla. Vidare följer en djupare redogörelse och slutligen finner du min tillämpning av gällande rätt och mina kontaktuppgifter om något verkar oklart.

Jag tolkar din fråga som att ni har betalt ut semesterersättning felaktigt. Detta verkar bero på ett misstag från er som arbetsgivare. Du undrar om den anställde måste betala tillbaka pengarna. Frågan aktualiserar regler om s.k. "misstagsbetalningar" (condictio indebiti på latin). Jag ska i det följande redogöra för vad som gäller för condictio indebiti.

Gällande rätt - Misstagsbetalningar

Det saknas lagar m.m. som reglerar just fenomenet "misstagsbetalningar". Rättsområdet har istället utvecklats i doktrin (juridisk facklitteratur) samt praxis (avgöranden från högsta domstolen). Följande kan sägas gälla (se rättsfallen NJA 2011 s 739 och NJA 1999 s 575).

Principen om condictio indebiti (misstagsbetalningar) behandlar situationer där någon har betalat en skuld som egentligen inte finns, eller har betalat ett för stort belopp. Allt detta med en felaktig bild/tro om att det funnits en betalningsskyldighet för skulden. Betalningen har i detta fall skett utan rättslig grund, dvs. av misstag. Huvudregeln har, precis som du nämner, tidigare varit att den utbetalande har rätt att kräva tillbaka det felaktiga beloppet eller den för högt erlagda summan. Den som tagit emot en betalning, kan däremot ha rätt att behålla pengarna, om den har förbrukat medlen i god tro eller annars inrättat sig efter betalningen.

Att vara i s.k. "god tro" innebär att den mottagande personen, den som förbrukat pengarna, inte insett eller borde ha insett att betalningen var just en misstagsbetalning. Bedömningen görs rent objektivt utefter vad en normal och rimlig person hade kunnat tro.

När man pratar om begreppet "annars inrättat sig" så gäller följande. Typiskt sett om man betalar av räkningar, lån, eller liknande och inte vet om att man har fått för mycket utbetalt, så finns det en möjlighet att inte behöva betala tillbaka det man har fått för mycket. Vad som även kan påverka är hur beloppet som betalats har räknats ut och hur mycket det skiljer sig från det korrekta beloppet. Har den mottagande personen saknat insyn i hur betalningen beräknades eller enbart fått en uppskattat siffra, så kan denne mycket väl få behålla pengarna. Det får göras en helhetsbedömning in det enskilda fallet.

En ytterligare aspekt att ta hänsyn till är om den utbetalande personen har varit oaktsam. HD har i en dom från NJA 1994 s. 177, som även fastslagits i en ytterligare dom i NJA 2001 s. 353, sagt att det är viktigt mottagaren ska känna sig trygg, efter att ha mottagit pengarna. Denne ska inte behöva bekymra sig för att pengarna eventuellt ska komma att bli återkrävda. Detta är viktigt med hänsyn till omsättningens säkerhet.

Slutligen ska även hänsyn tas till tiden. Ju längre tid som förflutit mellan återbetalningskravet och den felaktiga betalningen, ju mer talar för att pengarna inte ska återbetalas. Detta har bl.a. stadgats i NJA 1989 s. 224. Prejudikat saknas dock (åtminstone enligt mina efterforskningar) som talar om hur långt bak i tiden man kan sträcka sig för en eventuell återbetalning. Vad som däremot kan sägas är att i majoriteten av de rättsfall som avgjorts hos HD så har en övervägande del av dessa fallit ut till betalningmottagarens fördel, dvs. att återkravsanspråket ogillades.

Sammanfattningsvis

Huvudregeln är således att mottagaren ska återbetala om det rör sig om en misstagsbetalning, men att detta inte behöver ske om vissa omständigheter är uppfyllda. Har mottagaren inrättat sig efter betalningen i god tro, eller om den utbetalande ha varit oaktsam så kan mottagare slippa återbetalning och få behålla sina pengar. Enligt allmänna bevisbörderegler så är det generellt upp till arbetsgivare (den utbetalande) att visa att mottagare ej var i god tro.

Kontaktuppgifter

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Önskar du vidare hjälp är du välkommen att ta hjälp av vår juristbyrå. Vill du ha kontakt med dem eller finner något i mitt svar oklart är du välkommen att kontakta mig på johan.hakansson@lawline.se.

Allt gott,

Med vänliga hälsningar

Johan Håkansson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (167)
2018-01-16 Möjlighet till försäljning av fastighet då samägande föreligger
2018-01-02 Condictio indebiti
2017-12-13 Kan en statligt anställd anta ett erbjudande om lägenheten?
2017-12-13 Skolarbete

Alla besvarade frågor (48334)