Bodelning och arv inom äktenskap

Vid dödfall, jag dör, o äger dubbelt så mycket i bankmedel som min man, jag vill inte att min mans släktingar skall få ärva något efter mig, han har inga barn, jag har tre. Vid bodelning räknas våra bankmedel tillsammans o min man ärver hälften, när han dör ärver hans släktingar honom, då ärver dom indirekt hälften av min förmögenhet, vilket jag inte vill. Hur göra? Jag har även en bostadsrätt som enskild egendom, om den värderas vid min död o sen ökar i värde, vem ärver då värdeökningen? Min man har fri förfoganderätt i bostadsrätten, enligt äktenskapsförord, om han säljer bostadsrätten efter min död, vem ärver då den vinsten?

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB).

Bankmedlet

Utifrån nedanstående måste du och din make skriva ett äktenskapsförord eller liknande för att undvika att dina bankmedel till viss del tillfaller din make vid en bodelning. Skrivs inget äktenskapsförord är bankmedlet giftorättsgods och kommer då ingå i bodelningen och fördelas lika mellan dig och din make.

En bodelning ska enligt 9 kap. 1 § ÄktB ske när ett äktenskap avslutas, exempelvis genom skilsmässa eller då en make avlider. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå enligt 10 kap. 1 § ÄktB. En makes egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom enligt 7 kap. 1 § ÄktB. Det innebär att eventuell enskild egendom undantas från bodelningen. Makarnas giftorättsgods ska vid bodelning delas lika mellan makarna enligt 11 kap. 3 § ÄktB.

I ditt fall innebär det att du och din make kommer dela lika på ert bankmedel i det fall inget är enskild egendom. Då din make inte har några barn kommer hans föräldrar att vara de som i första hand att ärver honom enligt 2 kap. 2 § ÄB.

Du kan, som tidigare nämnts, undanta viss egendom från bodelning genom att göra den till enskild egendom. Vad som är enskild egendom framgår av 7 kap. 2 § ÄktB. Det framgår där att egendom kan göras enskild genom till exempel äktenskapsförord. Formkraven för att ett äktenskapsförord ska vara gällande finns i 7 kap. 3 § ÄktB. Där framgår bland annat att det ska vara skriftligt, undertecknat och registreras hos Skatteverket.

Om det är så att du och din make redan står inför en omedelbar bodelning och är överens om hur bodelningen ska göras är det möjligt att avtala om hur bodelningen ska gå till enligt 9 kap. 13 § ÄktB. Det vill säga, är ni överens om att ni ska behålla era respektive bankmedel är det möjligt att undanta dessa från bodelningen. Det är dock inte möjligt att avtala om en framtida bodelning i annan form än äktenskapsförord.


Bostadsrätten

Sammanfattningsvis innebär nedanstående följande i fall då dina barn väljer att vänta med att kräva ut sitt arv de har rätt till efter din död. Dina barn har då rätt till efterarv vid din makes död. Vid en värdeökning av bostadsrätten kommer ökningen att fördelas mellan dina arvingar och din makes arvingar med utgångspunkt i andelsförhållandena vid din död. Om din make säljer bostadsrätten beräknas efterarvet på samma sätt utifrån hur stor andel bostadsrätten utgjorde av din makes förmögenhet vid din död.

Huvudregeln när en make avlider är att den efterlevande maken behåller all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. När den efterlevande maken sedan avlider fördelas arvet till den först avlidna makens arvingar enligt reglerna om efterarv i 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvet utgörs inte av någon specifik egendom utan baseras på en andel ur egendomsförhållandet vid den först avlidne makens död. Efterarvet beräknas utifrån hur stor andel den egendom som den efterlevande maken erhöll med fri förfoganderätt utgjorde av makens totala förmögenhet vid den först avlidne makens död. Att bostadsrätten säljs efter att den efterlevande maken mottar arvet är alltså utan betydelse. Situationen kan dock påverkas av om det står något annat i ert äktenskapsförord.

Värdeökningar vid efterarv regleras i 3 kap. 4 § ÄB. Vid fördelning av efterarv har arvingarna till den först avlidna maken rätt till samma andel av den efterlevandes kvarlåtenskap som den andel den efterlevande maken ärvde med fri förfogande rätt vid den först avlidne makens död. Dock undantas fall då den efterlevande maken har mottagit en gåva, arv eller ökningen är att hänföra till förvärvsarbete.

Exempel:

Make A och B är gifta. Make A avlider. I bodelningen erhåller makarna 50 000 kr var. Make B erhåller då sin andel av bodelningen om 50 000 kr med full äganderätt. Make B erhåller även make A:s del om 50 000 kr med fri förfoganderätt enligt regeln i 3 kap. 1 § ÄB. Den del som make B erhåller med fri förfoganderätt utgör således ½ hans förmögenhet om 100 000 kr. När make B avlider något år senare uppgår hans kvarlåtenskap till 120 000 kr på grund av allmänna värdeökningar. I och med att andelen som erhölls med fri förfoganderätt utgjorde ½ hans förmögenhet ska ½ kvarlåtenskapen fördelas till make A:s arvingar i efterarv. Således: 60 000 kr går till make A:s arvingar i efterarv och 60 000 kr går till make B:s arvingar.

Det är dock viktigt att uppmärksamma reglerna om särkullbarns rätt till arv redan vid den först avlidne makens död. Du berättar i frågan att du har tre barn som inte är din och din makes gemensamma. Det betyder att dina barn har rätt att få ut sitt arv redan när du avlider enligt 3 kap. 9 § ÄB, om inte barnen väntar med sitt arv till förmån för din make och då väntar till efterarv.

Hoppas att det här besvarade din fråga!

Sara NordekvistRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000