FrågaFAMILJERÄTTBodelning09/07/2015

Bodelning efter vinstskatt

Hej. Min man Och skall skiljas, vi har varit tillsammans sedan 2003 och gifta sedan 2008.

Då det finns två barn under 18år i familjen som väldigt gärna vill bo kvar i vårt radhus så undrar jag om det är möjligt ekonomiskt för mig att köpa ut honom.

Vi har en skuld på huset på 1.025.000kr

Huset är värderat till 1.250.000kr

Vi har kvitto på förbättringar/rust för 40.000kr

Jag har en studieskuld på 70.000kr

Sen har jag en bil som det är 2000kr i lån på och den är värd ca 12.000kr, som jag tänkte behålla.

Min man har en bil som det är 26000kr i lån på och den är värd ca 40.000kr, som han tänkte behålla.

Vi står gemensamt på alla lån.

Vi har ett gemnsamt sparande på 82.000kr och skattepengar som kommer in på 62.800kr så totalt har vi tillsammans 144.800kr i sparande.

Hur mycket skall jag betala honom efter vinstskatt, mäklare, och delning?

Mvh Ida

Lawline svarar

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag börjar med att utreda frågan om vinstskatt.

Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter på grund av kapitalvinster och kapitalförluster, vilket följer av 41 kap 1§ Inkomstskattelag 1999:1229 (IL). Enligt 41 kap 2§ IL avses med kapitalvinst en vinst eller förlust vid avyttring av tillgångar. Vidare bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster stadgas i 44 kap.

I 44 kap 3§ IL stadgas att avyttring innebär köp, byte och liknande överlåtelse av tillgångar, vilket innebär att en kapitalvinst uppstår då det sker en försäljning. Enligt 44 kap 13§ IL beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskat med utgifterna för avyttringen samt omkostnadsbeloppet.

Särskilda bestämmelser om fastigheter finns i 45 kap IL.

Omkostnadsbeloppet beräknas enligt 45 kap 11-12§§, som stadgar att förbättringsutgifter får tas upp om de uppgår till 5000 kronor. Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på fastigheten räknas som förbättringsutgifter. Dessa utgifter läggs till den ersättning som erlades vid köpet av fastigheten.

Detta innebär alltså att ersättningen för den sålda tillgången minskas med utgifterna för avyttringen, till exempel mäklararvode. Därefter minskas detta belopp med omkostnadsbeloppet (som alltså är värdet fastigheten köptes för ökat med förbättringsutgifter)

I uppgifterna framgår det att fastigheten är värderad till 1 250 000 kronor. I uppgifterna framgår däremot inte vad fastigheten köptes för. Detta belopp ökas med de förbättringsutgifter ni har kvitto på, vilket är 40 000 kronor. Till denna summa ska även mäklararvode läggas till.

På detta sätt beräknas kapitalvinsten. Enligt 45 kap 33§ IL ska tjugotvå trettiondelar tas upp till beskattning. Kapitalvinsten ska därefter beskattas med 30 % enligt 65 kap 7§ IL. Det innebär att skattesatsen blir 22% på den kapitalvinst som gjorts.


Situationen med bodelningen

När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning, vilket stadgas i 9 kap 1§ Äktenskapsbalk 1987:230 (ÄktB). Bodelningen ska göras med utgångspunkt i de förhållandena som råder den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Bodelningen görs därefter när äktenskapet har upplösts, vilket följer av 9 kap 4§ ÄktB. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, vilket följer av 10 kap 1§ ÄktB. Det innebär att all er egendom ska delas mellan er, eftersom det framgår av uppgifterna att all egendom är gemensam.

Vid beräkning av andelen i boet (hur mycket varje make har rätt till) ska så mycket avräknas på egendomen så att skulder som makarna har täcks. Det betyder att skulder ska tas bort först. Det som återstår efter att skulderna tagits bort ska läggas samman. Därefter ska egendomen delas lika mellan makarna, vilket följer av 11 kap 3§ ÄktB.

Huvudregeln enligt 11 kap 7§ ÄktB är att varje make ska få sin egendom eller den egendom maken önskar i första hand så att andelarna täcks.

Vidare stadgas i 11 kap 8§ ÄktB att den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott. Här ska en behovsprövning göras, vilket innebär att det görs en bedömning av vilken av makarna som har störst behov av bostaden. Bland annat beaktas om det finns barn i äktenskapet, och t ex om den ena föräldern har vårdnaden om barnen.

Om en make övertar makarnas gemensamma bostad eller bohag och inte tillgodoser den andra maken med egendom ur giftorättsgodset, ska den övertagande maken betala motsvarande belopp i pengar, vilket stadgas i 11 kap 10§ ÄktB, vilket innebär att man alltså får ”köpa” ut den andra maken ur huset. Antingen med hjälp av giftorättsgods eller pengar.


Uträkningen

Eftersom det inte går att räkna ut kapitalvinsten, räknar jag på försäljningsbeloppet på fastigheten utan att dra bort någon vinstskatt.

Efter att skulder dragits av återstår 323 800 kronor. Varje person får av detta 161 900 kr, eftersom egendomen ska delas lika mellan makarna enligt 11 kap 3§ ÄktB. Varje make ska alltså få tillräckligt med egendom som täcker skulderna varje make har, samt hälften av den egendom som finns kvar. Det innebär att Make 1 (frågeställaren) ska få egendom till ett värde av 758 400 kr och make 2 ska få egendom till ett värde av 688 400 kronor.

Jag skulle rekommendera dig att kontakta en jurist för vidare konsultation och eventuell hjälp med bodelningen. Vi på Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.

Vänliga hälsningar,


Julia EkerotRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Bodelning? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000