Betydelsen av äganderätt vid bodelning
Min hustru och jag har gemensamt köpt en fritidsstuga (1971) men där jag ensam står som lagfaren ägare och ensam undertecknat köpebrevet. Enligt arvsordningen förstår jag att om jag avlider ärver min hustru fastigheten till 100% med fri förfoganderätt trots att jag står som "ägare". Vi har gemensamt en dotter men inga särkullbarn finns. Har innehavet av lagfart och köpebrevet någon betydelse i detta sammanhang?
Lawline svarar
Hej!
Tack för din fråga. Ett äktenskap upplöses genom ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). När äktenskapet upplöses ska egendomen fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Utgångspunkten är att all egendom är giftorättsgods, om inte den gjorts till enskild (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). En egendom kan bli enskild genom exempelvis en gåva eller ett äktenskapsförord med villkoret att den ska vara enskild (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).
Jag antar att fritidsstugan inte blivit enskild egendom. Den ska därmed ingå i bodelningen. Efter att skulderna avräknats från vardera makens egendom, ska giftorättsgodset läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Vem som äger en viss egendom har ingen egentlig betydelse vid andelsberäkningen. Makarna ska få en lika stor andel av förmögenheten. Emellertid får äganderätten betydelse vid lottläggningen, det vill säga när föremålen ska fördelas mellan makarna. I första hand bör makarna tilldelas egendomen som de själva äger. Skulle en obalans uppstå, genom att ena maken har egendomar till ett högre värde än den andra maken, så måste en viss reglering ske. Med detta menas att maken med större tillgångar ska balansera upp obalansen genom att ge egendom till den andra maken, så att obalansen reduceras. Maken med större tillgångar får själv välja vilken egendom han eller hon vill ge till andra maken. Maken kan även istället välja att kompensera den andra maken med pengar, så att era sammanlagda värden från bodelningen överensstämmer med varandra.
En omständighet som kan inverka är så kallad dold samäganderätt. Dold samäganderätt kan uppstå om följande kriterier är uppfyllda:
* en make köpte egendomen, men syftet var att att båda makarna skulle använda den gemensamt,
* den andra maken på ett eller annat sätt ekonomiskt bidragit till köpet, och
* båda makarna har för avsikt att äga egendomen tillsammans.
Samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att dold samäganderätt ska föreligga. Om dold samäganderätt är för handen har den andra "icke-ägande" maken rätt till hälften av egendomen. Sålunda är betydelsen att ha sitt namn på lagfarten försumbar. Att ni gemensamt köpt fritidshuset pekar på att det hustrun har en dold samäganderätt.
Slutsatsen blir att utgångspunkten är att allt giftorättsgods ska delas lika mellan makarna. Själva äganderätten till olika föremål rubbar inte kravet på hälftendelning. Äger ena maken mer än den andra, tvingas maken med högre tillgångar att kompensera den andra maken med antingen pengar eller egendom. Om dold samäganderätt föreligger, så äger makarna hälften av egendomen och detta förändrar utgångsläget vid bodelningen, till skillnad från om endast den ena maken ägt egendomen.
Vänliga hälsningar,
