Beräkning och definition av förskott på arv
Hej,
Om man har fått förskott av arv men sedan vid bodelningen så hävdar personen att det inte var förskott och vill ha lika mycket arv som de andra arvingarna. Hur blir det då? Om det finns bevis för att de var ett förskott, har man ändå rätt till sin procent?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
I frågan framgår inte vilken typ av arvinge det är som fått förskottet. Är det en gåva till en bröstarvinge så förutsätter lagen att gåvan automatiskt ska räknas som ett förskott på arv. Vill givaren att en gåva till bröstarvinge inte ska räknas som ett förskott på arvet måste denne föreskriva ett villkor att gåvan inte ska vara ett förskott. Gällande gåvor till annan än bröstarvinge gäller enligt lagen det motsatta. Här utgår lagen istället från att gåvan inte ska räknas som ett förskott, om inte detta framgår som ett villkor för gåvan (6 kap 1 § ärvdabalken).
Finns det bevis för att gåvan är att se som ett förskott har personen som fått gåvan inte rätt till sin ”normala procent” vid arvsfördelningen. Fördelningen görs då istället enligt (6 kap 5 § ärvdabalken). Ett räkneexempel följer nedan,
X avlider och efterlämnar barnen A och B. X:s kvarlåtenskap är 600 000 kr. X har några år före sin död givit en gåva till barnet B på 200 000 kr. Hur fördelas arvet?
Det som här kommer ske är att gåvans värde (värdet vid gåvotillfället) läggs på kvarlåtenskapens värde så att denna behållning nu blir 800 000 kr. Därefter delas detta värde lika mellan de två barnen så att de får 400 000 kr vardera. Dock har ju barn B fått en gåva på 200 000 kr vilken här räknas som ett förskott och ska dras av från dennes arv. Därmed blir en slutliga fördelningen att barn A får 400 000 kr av arvet och barn B 200 000 kr. Har en person mottagit en gåva som förskott på arv har denne alltså inte rätt till sin ursprungliga procent, utan värdet av gåvan räknas av vid arvsfördelningen.
Hoppas du känner att du fått svar på din fråga!
