Avtal genom konkludent handlande

Question

Hej

Vi har under en längre tid fakturerat ett företag för telefoni som de betalat och nu har de i frågasatt det efter en lång period av betalande. Vi har ett avtal med kunden där det framgår att vi ska tillhandahålla utrustning och material som behövs för att vi ska kunna utföra våra tjänster. Sedan står det att kunden ska tillhandahålla andra faciliteter till oss för utförande av Tjänsterna. Jag undrar om man då kan säga att eftersom detta pågått en längre period och det accepterats genom att kunden betalat och inte sagt något om detta, kan de inte nu heller klaga på det utan betala fakturan och sedan omförhandla med oss. Jag har läst någonstans att om något pågår en längre period och både parterna inte inom skälig tid hör av sig så gäller det även i framtiden.

Answer 1

Hej, och tack för din fråga!

Avtal kan ingås genom så kallat konkludent handlande, dvs att en part aktivt handlar på ett sådant sätt som bekräftar att denne anser sig bunden av ett avtal. 

I fallet från Högsta domstolen NJA 1961 s. 658 ansågs avtal slutet genom konkludent handlande där ett bolag vid ett flertal tillfällen levererat vitvaror till en kommun. Avtal ansågs inte ha träffats före leveransen. Bolaget hade dock utgått från att avtal träffats, vilket kommunen måste ha insett eftersom kommunen adresserats och fakturerats för varorna. Eftersom kommunen utkvitterade varorna ansågs de handlat konkludent och därmed accepterat avtalet, de kunde därför inte undgå betalningsskyldighet. 

Eftersom företaget betalat de första fakturorna talar detta för att de ansett sig bundna av avtalet. 

När ett avtal föreligger genom konkludent handlande återstår att bestämma vad avtalet innehållet, så kallad avtalstolkning, vilket kan vara svårare att avgöra än om avtal föreligger eller inte. 

Vid avtalstolkning kan två typer av tolkning bli aktuella. Det första är utfyllning om avtalet inte reglerar det som parterna tvistar om. Domstolen måste i detta fall fylla ut avtalet för att finna en lösning på tvisten. 

Domstolen tittar då på följande aspekter.

1. Tvingande regler - om det finns någon icke avtalsbar lagregel som anger hur tvisten ska lösas. 
2. Partsbruk - om parterna ingått avtal tidigare med varandra kan man se hur avtalet såg ut då. 
3. Handelsbruk/sedvänja - man ser om det finns någon tydlig sedvänja i branschen. 
4. Dispositiva regler - Finns det t.ex. en regel i Köplagen som är tillämplig på problemet?
5. Ändamålsövervägande - man söker i lagstiftning för att hitta en utfyllande regel som liknar detta fall. Man gör en jämförelse med en liknande situation, t.ex. hyra och köp.

Om avtalet reglerar situationen som uppstått men parterna tvistar om hur avtalet ska tolkas får avtalstolkning användas. Man försöker här att fastställa den gemensamma partsavsikten, vad parterna egentligen menade när avtalet ingicks. 

Man använder här främst avtalstexten som utgångspunkt för tolkning, men också andra så kallade tolkningsdata. 

Avtalstexten utgör en presumtion om avtalets innehåll. Den som påstår att avtalet egentligen har ett annat innehåll måste bevisa detta. 

Utöver avtalstexten finns olika metoder för att tolka avtalet som jag inte ska gå djupare in på här, men det kan t.ex. vara att man gör en systematisk tolkning genom att titta under vilket avsnitt i avtalet bestämmelsen ligger för att tolka dess syfte. Man kan vidare titta vad som gäller i branschen i övrigt. 

Vidare är en princip inom svensk avtalsrätt att muntligt och tillskrivet går före det tryckta avtalet. Om man bemödat sig med att skriva till något eller muntligen lägga till något anses det vara anpassat till den individuella situationen och går således före det tryckta avtalet vid motsägelser. 

Vänligen