Arvsskifte: underårig, fri förfoganderätt, bouppteckning
Skriver en bok och behöver lite hjälp kring ett dödsfall: en man dör utan testamente. Han är gift och har två små barn + ett barn (under 18) i ett tidigare äktenskap. Får det äldsta barnet (i det första äktenskapet) ut sin andel på en gång eller först när han är myndig? Vem tar hand om hans andel tills han är myndig, kan hans mamma (första frun) göra det? Är det så att den andra frun kan disponera och om hon vill göra av med alla pengar som hennes två barn har ärvt? Hur bestämmer man vem som tar hand om bouppteckningen?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Ett särkullsbarn har rätt att få ut sitt arv på en gång när föräldern avlider. När ett barn som är under 18 år ärver får barnet inte själv råda över arvet. Den omyndiges arv förvaltas då istället av en förmyndare se 9 kap 1 § FB. Denna förmyndare kan mycket väl vara en förälder som exemplet i ditt fall den tidigare frun och mamman till barnet. Förmyndaren bestämmer då om hur tillgångarna ska användas eller placeras om inte annat följer av lag(se 13 kap. 1 § FB). Detta förvaltande ska dock ske med hänsyn till barnets bästa. I fråga om arv kan beloppet ofta vara lite större och inte osannolikt över 8 basbelopp (prisbasbeloppet för 2015 är 44 500 kr). Om summan är över 8 basbelopp gäller särskilda regler se 13 kap. FB, i detta fall ska arvet anmälas till överförmyndarnämnden. Där ställs de för särskild kontroll som enkelt förklarat innebär att pengarna ska omvandlas till kontanter och sättas in på ett räntebärande bankkonto eller motsvarande. Dessutom innebär det att det krävs tillstånd för att använda pengarna.
Arvlåtaren kan för att se till att barnets arv inte missbrukas av förmyndaren ange villkor för arvet; att tillgångarna ska stå under särskild förmyndarkontroll, oavsett om summan understiger 8 basbelopp, se 13 kap 2 § FB.
En make ärver vid den andra makens död med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får inte ut arvet förrän den efterlevande maken(andra frun) avlider, se 3 kap. 1 § ÄB. Under fruns livstid får hon i princip använda pengarna hur hon vill med undantag att testamentera bort dem. Även 3 kap. 3 § ÄB sätter upp en viss begränsing där det framgår att om maken genom gåva eller annan liknande handling ge bort en så stor del av arvet att barnets rätt till efterarv går förlorad kan barnet kräva ersättning av denne. Om vederlag inte kan utgå kan det bli aktuellt att gåvan eller dess värde skall återbäras.
Värt att påpeka är att efterarvet består av en kvotdel och inte en precis summa och arvet påverkas därmed av vilka tillgångar den efterlevande maken har när denne avlider.
Enligt 20 kap. 2 § ÄB är det dödsbodelägarna som ska utse två förrättningsmän som ska förrätta bouppteckningen. Förrättningsmännen får inte vara dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa. Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare, se 18 kap. 1 § ÄB.
Hoppas detta svarade på dina frågor,
