Arvsregler för Svenska medborgare i Norge
Jag och min sambo ska ha barn om två månader. Ingen av oss har barn sedan tidigare. Vi har ett samboavtal och testamente sedan tidigare, men det skrev vi innan vi visste att vi ska få barn och vi ser därför att vi har behov för att uppdatera det. Vi är både svenska medborgare, och vårat barn kommer också att bli svensk medborgare. Vi är boende och folkbokförda i Norge, och det kommer vårt barn också att bli. Vi har för tiden inga planer på att flytta till Sverige utan planerar att bli boende i Norge. För att kunna komma vidare med vårat testamente, så skulle vi behöva veta vilket lands arvsregler som gäller för oss. Bör vi upprätta ett testamente i Sverige eller i Norge?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga!
Arvsreglerna för nordiska medborgare vid inom-nordiska situationer regleras i dagsläget av en konvention mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. I Sverige återges konventionen i Lagen (1935:45) om kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge. I 1§ i lagen anges det att det är det land i vilket man vid dödstillfället hade hemvist i vars arvsregler ska tillämpas för dödsbo och arvskifte, och i ert fall kommer således norsk lag tillämpas. Därmed bör ni även upprätta ett testamente i enlighet med den för tillfället gällande norska lagstiftningen på området. Om ni flyttar åter till Sverige kommer ett utomlands upprättat testamente visserligen i regel godtas, såtillvida det landets formkrav iakttagits, men jag vill alltjämt råda er att upprätta ett testamente enligt de svenska formkraven om ni flyttar åter till Sverige. Detta för att minsta möjliga osäkerhet ska råda när arvet väl ska fördelas. De svenska formkraven återfinns i ärvdabalken 10:1, som du hittar här.
Jag vill även uppmärksamma dig på att den s.k. arvsförordningen träder i kraft i Sverige den 17 augusti 2015, vilken då kommer ersätta ovanstående lag. Men till följd av att arvsförordningen utgår från en persons hemvist (snarare än medborgarskap) vid avgörandet av arv- och testamentesfrågor precis som den äldre nordiska konventionen gör, så medför det ingen ändring i sak för er.
Hoppas du fick svar på dina frågor!
MVH
