Arvsrätt: skillnaden mellan full äganderätt och fri förfoganderätt
Två makar, mannen har två barn sedan tidigare, hustrun har fyra barn sedan tidigare. Testamente med "fri förfoganderätt". Mannen avlider, hans två särkullsbarn får dela på 25% av boet, hustrun får sin halva av boet plus hälften av makens halva (alltså 50% + 25%). Makens särkullsbarn får sin andel "direkt". Hustruns barn är alltså inte barn till den avlidne mannen och, såvitt jag förstår, har ingen arvsrätt efter mannen. Vad får nu den efterlevande hustrun göra med kvarlåtenskapen (de 50% + 25%) ? Får hon sälja huset ?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Först och främst kan det konstateras att upplösningen av boet har gått rätt till. Först har en bodelning ägt rum med en sedvanlig likadelning mellan makarna, ärvdabalken 23 kap 1§ (ÄB 23:1)https://lagen.nu/1958:637, sedan har de två särkullsbarnen fått ut sina laglotter enligt ÄB 7:1 (testamentet gör så att barnen inte får ut hela arvslotten omedelbart utan får vänta på efterarv från den efterlevande hustrun).
Inom arvsrätten skiljer man på begreppen full äganderätt och fri förfoganderätt. Med full äganderätt menas att ägaren får göra vad som helst med egendomen. Med fri förfoganderätt menas att efterlevande make i princip får förfara hur hon vill med egendomen, med den enda begränsningen att hon inte i sin tur får testamentera bort den. Se Brattström och Singer, Rätt arv s 104. Den del hon innehar med fri förfoganderätt får hon alltså sälja eller ge bort hur hon vill, dock inte testamentera bort. Hon kan exempelvis sälja huset och spendera alla pengar hon får in från försäljningen.
Orsaken till denna ordning är att efterarvingarna (mannens barn) ärver en kvotdel motsvarande 25% ur den efterlevande hustruns förmögenhetsmassa när hon avlider. De är alltså inte tillförsäkrade ett visst belopp, utan en viss procentsats av behållningen i den efterlevandes bo. Så om den efterlevande exempelvis skulle spendera allt så finns det inget kvar till efterarvingarna, eftersom de endast har rätt till kvotdelen. En kvotdel av noll kronor är noll kronor.
Det är som sagt endast den kvotdel hon innehar med fri förfoganderätt som hon inte får testamentera bort. Kvinnan har full äganderätt till det hon erhöll från bodelningen, dvs 50% av boet. Det får hon testamentera bort. Av mannens kvarlåtenskap innehar kvinnan den halva som inte gått till särkullsbarnen med fri förfoganderätt. Det är alltså dessa 25% som kvinnan inte får testamentera bort i sin tur. I övrigt är hon som sagt fri att göra vad hon vill med dem, även om det innebär att hon spenderar allt.
Med vänlig hälsning,
