Arvsrätt för särkullbarn och gemensamma barn
Hur är arvsrätten vid 2 särkullbarn och 2 gemensamma barn? Fastigheterna är värderade till 1790 000kr och lånet på dom är endast 100 000kr. Övriga tillgångar är uppskattat till 250 000Kr.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar över hur arvsrätten ser ut för barnen beroende på vem som dör. Dock framgår det inte av din fråga om det är dina särkullbarn eller din make/makas, men jag kommer svara utifrån att det är du i detta fallet som har 2 särkullbarn.
Barns arvsrätt
Regler om arv kan du hitta i ärvdabalken. I 2 kap. 1 § ÄB finns reglerna om barns arvsrätt. I den paragrafen kan man då utläsa att arvlåtarens barn är de närmaste arvingarna, vilket innebär att det är barnen som ärver i första hand. Det finns dock ett undantag i 3 kap. 1 § ÄB som gäller om man är gift, denna paragrafen säger då att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken istället, vilket innebär att den efterlevande maken är den som ärver före gemensamma barn. Dock säger även paragrafen att om den som dör har ett särkullbarn, som alltså inte är gemensamt, har det barnet rätt att få ut sitt arv direkt.
Vad betyder detta?
Det framkommer inte riktigt vem av er det är som har särkullbarn och det spelar roll i frågan, men jag utgår i denna frågan som att det är du som har särkullbarn.
Om du skulle dö innebär det att särkullbarnen har rätt till sitt arv direkt, medans de gemensamma barnen inte har det. Det är då din maka/make som ärver era gemensamma barns del med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att de gemensamma barnen har rätt till efterarv sedan när båda föräldrarna har dött.
Om din fru skulle dö, som inte har särkullbarn, innebär det att du som make får all kvarlåtenskap efter din fru. Era gemensamma barn måste då vänta på att även du dör för att få efterarv efter deras mamma.
Hur kommer då arvet se ut?
När ett äktenskap upplöses ex. genom dödsfall, måste en bodelning göras mellan makarna. Enligt 10 kap. 1 § ÄktB ska makarnas giftorättsgods ingå i bodelning, vilket innebär att enskild egendom får undantas. Som huvudregel är en makes egendom giftorättsgods så länge den inte är enskild egendom. Vad som är enskild egendom kan du läsa tydligare om i 7 kap. 2 § ÄktB. Exempel på enskild egendom är sånt man har ärvt, eller som är enskilt enligt äktenskapsförord. Om jag tolkar din text rätt så finns det ingen enskild egendom av det du nämner.
För att räkna ut andelarna i boet ska först giftorättsgods räknas samman och sedan görs avdrag för de skulder som finns. Det som finns kvar ska sedan delas på hälften och utgör då er andel i boet, detta enligt 11 kap. 2 § ÄktB.
Beräkning:
1.790.000+250.000-100.000= 1.940.000 / 2 = 970.000 kr
(Giftorättsgods-skulder /2 = enskilda makens del efter bodelning)
Enligt denna beräkningen skulle er del i bodelningen bli 970.000 kr var. Detta förutsätter dock att det inte finns annat giftorättsgods och inte enskild egendom.
Om du dör(den personen som har särkullbarn) ska din del från bodelning delas lika mellan alla dina 4 barn, vilket blir 242.500 kr var. Detta får särkullbarnen tilldelas direkt, men din make/maka får alltså ärva 485.000 kr med fri förfoganderätt för era 2 gemensamma barn. Särkullbarnen får alltså 242.500 kr var, medans din fru ärver arvslotterna för de gemensamma barnen.
Om det är din fru som dör(den som inte har särkullbarn) ser det annorlunda ut. Eftersom ni då bara har gemensamma barn går arvet direkt till dig med fri förfogande rätt. Dina särkullbarn har ingen rätt till arv i denna situationen och era gemensamma barn får alltså vänta tills båda föräldrarna är döda för att få ut sitt arv, ett så kallat efterarv. I denna situationen går alltså 970.000 kr till dig.
Om annan situation föreligger
Om det är så att ni har vars ett särkullbarn blir beräkningen annorlunda. Principen är dock densamma, särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern dör medan de gemensamma barnen måste vänta tills båda föräldrarna är döda för att få ut sitt arv. Om den situationen föreligger att ni har vars ett särkullbarn skulle arvslotten istället vara ca. 323.000 kr per barn om du skulle dö först. Situationen är då densamma att ditt särkullbarn får ärva direkt och din fru ärver de gemensamma barnens del, men dock enbart med fri förfoganderätt eftersom de har rätt till efterarv.
Sammanfattning
Det viktiga att ta med i denna situationen är att särkullbarn har rätt till sitt arv direkt när föräldern dör, medans de gemensamma barnen inte har det. De gemensamma barnen måste vänta tills båda föräldrarna är döda och har då rätt till efterarv från den som avled först.
Jag hoppas det gav svar på din fråga!
