Arvsrätt beträffande gemensamma barn och särkullbarn
Betrakta följande förutsättningar: Makarna A och B är gifta. A har två särkullsbarn. A och B har ett gemensamt barn. Betrakta följande scenarier: 1. A avlider först, sedan B. 2. B avlider först, sedan A. Vem ärver från vem i dessa två scenarier?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna om hur arv fördelas finns i ärvdabalken (ÄB). Är den avlidne personen gift måste bodelning göras innan arvskifte kan ske (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det innebär att makarnas giftorättsgods delas mellan dem.
När detta gjorts ska arvet fördelas lika mellan den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). I det första scenariot fördelas kvarlåtenskapen lika mellan A:s tre barn. Eftersom A är gift ärver dock maken B all kvarlåtenskap (3 kap. 1 § ÄB). Maken B ärver egendomen med fri förfoganderätt, vilket innebär att denne inte kan testamentera bort egendomen. Barnen har i sin tur rätt till efterarv efter B (3 kap. 2 § ÄB). De två särkullbarnen har emellertid rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 9 § ÄB). När maken B sedan avlider ärver det gemensamma barnet all B:s kvarlåtenskap. Om särkullbarnen avstått från sin rätt har de rätt till sitt arv efter A.
I det andra scenariot ska, efter det att bodelning genomförts, all B:s kvarlåtenskap tillfalla det gemensamma barnet. Eftersom B är gift ärver dock maken A kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. När A sedan avlider har det gemensamma barnet rätt till efterarv efter B. Det gemensamma barnet och särkullbarnen ärver sedan lika delar av A:s resterande kvarlåtenskap.
Med vänlig hälsning,