Arvsfördelning vid samboförhållande
Jag och min sambo äger tillsammans en fritidsfastighet. Vi har barn på varsitt håll men inga gemensamma.
Vi har skrivet ett inbördes testamente, bl a att "den som överlever den andre ska ärva den andres kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. När den sista av oss är avliden ska den först avlidnas efterarv tilldelas den först avlednes bröstarvingar"".
Min fråga: Kan den efterlevande sälja fritidshuset och t ex köpa en bostadsrätt för hela köpesumman? Eller måste något av den först gå till den avlidnes bröstarvingar? När den siste sedan avlider, delar man då bostadsrättens värde på alla böstarvingar, oavsett värdet då?
Alternativ: kan den efterlevande parten sälja huset och leva upp pengarna, t ex genom att resa?
Således: vad innebär fri förfoganderätt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Fri förfoganderätt
Fri förfoganderätt innebär att du fritt får förfoga/disponera över kvarlåtenskapen. Skillnaden mot full äganderätt är att du vid fri förfoganderätt inte får testamentera bort kvarlåtenskapen eller genom gåva minska arvet till bröstarvingarnas nackdel. Men så länge du är i livet får du förfoga över kvarlåtenskapen som du vill, med ovan nämnda begränsningar.
Arvet
Ni har i testamentet skrivit att ni ska ärva varandra med fri förfoganderätt och att bröstarvingarna ska ärva först när den efterlevande sambon avlider. Särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Gemensamma barn får normalt vänta med att få ut sin del av arvet tills den efterlevande har avlidit. Detta gäller dock för äkta makars gemensamma barn. Sambos gemensamma barn har precis som särkullbarn rätt att få ut sin laglott direkt.
Det spelar alltså ingen roll om era barn är gemensamma eller särkullbarn. De har rätt att få ut sin laglott direkt. För att få ut sin laglott direkt måste de dock begära jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Om barnen inte begär jämkning eller avstår från att få ut sin del av arvet direkt kan den efterlevande sambon sälja fritidshuset och köpa en bostadsrätt för hela summan.
Om bröstarvingarna avstår sin rätt att få ut sin laglott direkt så räknar man ut en kvotdel. Det är sedan denna kvotdel som ligger till grund för beräkningen av hur mycket varje barn ska få när båda är avlidna. Vi tar ett exempel:
Den sambo som avlider först har två barn sen tidigare. Bodelning görs och den avlidnes del uppgår till 400 000 kr. De två barnen ska ärva hälften var och ska således ha 200 000 kr var. Barnen avstår dock rätten att få ut sin del av arvet direkt och får istället ut sitt arv när den efterlevande sambon avlider. Den efterlevande sambon hade efter bodelningen 600 000 kr i kvarlåtenskap och förmögenhet. När den efterlevande sambon sedan avlider görs en beräkning av hur stor del av den efterlevande sambons egendom som utgörs av så kallad efterarvsrätt. I exemplet hade vardera barn rätt till 200 000 kr. Den totala förmögenheten vid bodelningen uppgick till 1 miljon kr (400 000 kr + 600 000 kr). 200 000 kr av 1 miljon = 1/5, det här blir alltså kvotdelen. När den efterlevande sambon avlider ska vardera barn då ha 1/5 av dennes förmögenhet. Vi säger att den efterlevande sambon har en förmögenhet på 2 miljoner kronor när denne avlider. 1/5 av 2 miljoner kr = 400 000 kr. Bröstarvingarna till den först avlidne sambon ska alltså ha 400 000 kr var när den efterlevande sambon avlider.
Har förmögenheten vuxit kommer alltså bröstarvingarna till den först avlidne få ut mer än om de hade begärt sitt arv direkt. Likaså om förmögenheten har minskat. Det finns dock en del bestämmelser som är till för att hindra det fallet att den efterlevande maken/sambon gör sig av med sin förmögenhet så att bröstarvingarna med efterarvsrätt får ut ett betydligt mindre arv.
Sammanfattning
Era respektive barn har alltså laglig rätt att få ut sin laglott direkt, för att påkalla den rätten måste de begära jämkning av testamentet. Om de väljer att avstå sin rätt att få ut sin del av arvet direkt eller inte begär jämkning kan den efterlevande sälja fritidshuset och fritt förfoga över kvarlåtenskapen. Det följer av den fria förfoganderätten. Den enda begränsningen i den fria förfoganderätten är att den efterlevande sambon inte får testamentera bort kvarlåtenskapen eller genom gåva minska värdet på arvet. Pengarna och kvarlåtenskapen får i övrigt spenderas hur som helst, t.ex. på resor.
Arvsfördelning är ett komplicerat område och jag hoppas att jag har gjort det tydligt. Skulle du ha några funderingar är du varmt välkommen att höra av dig igen!
Vänligen,
