Är gåva till barnbarn förskott på arv?
Har en ytlig fråga med lite sandlådekaraktär finns ngt att åberopa under förskott på arv?? Min son har av sin mormor för ett antal år sedan fått diverse glas. Min mor var vid tillfället helt klar i sin mentala hälsa. Nu några år efter så dyker gåvan med glas upp då sett från min brors fönster. Han åberopar nu att gåvan är att betrakta som förskott på arv. Jag upplevde gåvan som ringa i värde och såg det som en varm gest mellan mormor och barnbarn. Enligt min bror borde jag då informerat om gåvan. Finns fler barn som nu efterhand hävdar sin rätt till gåva visst kan jag som mormor/farmor ge en gåva till mina barnbarn utan detta senare skall åberopas som förskott på arv Finns värden angivna som riktmärken? Min mor finns idag ibland oss men med sviktande mental hälsa. Om jag får ngt i gåva som jag vet har ett större ekonomiskt värde, räcker det då med ett löfte i ord eller bör jag ha ett undertecknat gåvobrev. Värdet på gåvan blir det senare att betrakta som förskott på arv vid ex boupptecning? Tack svara gärna vi mail eller telefon tack på förhand
Lawline svarar
Hej!
Endast den som ärver en person kan avräkna gåva som förskott på arv. Barnbarn ärver endast om deras förälder, vilken är barn till arvlåtaren, är avliden, 2:1 ärvdabalken (ÄB). Din son ärver således endast sin mormor om du är avliden vid hennes bortgång.
Bröstarvinge ska som huvudregel avräkna sig gåva som förskott på arv, 6:1 ÄB. Utgångspunkten är således att även barnbarn i de fall de ärver ska avräkna sig gåvor som förskott på arv. Det barnbarn fått under från sin mor- eller farförälder under tiden som deras förälder, vilken är barn till mor- eller farföräldern, är livet avräknas dock inte som förskott på arv. Även om föräldern senare avlider så har inte mor- eller farföräldern vid gåvotillfället haft att räkna med att barnbarnet skulle ärva. Gåvan får därför inte karaktär av förskott på arv, vilket inte ändras av det faktum att föräldern senare avlider.
Detta innebär att den gåva din son fått av sin mormor inte ska avräknas som förskott på arv, även om du skulle avlida innan mormoderns bortgång. Du har inte heller någon skyldighet att avräkna gåvor till dina barn som förskott på arv till dig. Gåvan till din son utgör således inte på något sätt förskott på arv. Inte heller uppstår någon skyldighet för din mor att ge likvärdiga gåvor till övriga barnbarn.
Vad gäller gåvor som du fått så ska de som huvudregel avräknas som förskott på arv, 6:1 ÄB. Om gåvobrev har upprättats eller inte är inte avgörande för om gåvan ska vara förskott på arv eller ej, utan det avgörande är om det på något sätt framgår att gåvan inte ska utgöra förskott på arv, vilket t.ex. kan framgå i ett gåvobrev. Om det inte framgår någonstans eller på annat sätt framgår av omständigheterna, till exempel att du och alla sina syskon har fått likvärdiga gåvor, så ska gåvorna till dig avräknas som förskott på arv. Det värde som ska avräknas är värdet på gåvan vid gåvotillfället, 6:3 ÄB, även om egendomen senare stigit eller sjunkit i värde. Det finns inga värden som riktmärken för vilka gåvor som utgör förskott på arv, utan utgångspunkten är att alla gåvor utgör förskott på arv. Undantaget är dock sedvanliga gåvor, t.ex. födelsedagspresenter och liknande.
Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637
Vänliga hälsningar,
