Användning av övre delen av straffskalor
Varför yrkar åklagaren " i trakterna kring 2,5 år" i rättegången mot en åtalad i Uddevalla som av tingsrätten 15/2 dömdes till ynka 2år 6mån? (Mål nr: B 967-16)? Där det var: Grov vårdslöshet i trafik, grovt rattfylleri (1,9 promille), vållande till annans död, grovt brott.
Till skillnad mot den HD-dom (NJA 2012 s. 79) man i tingsrätten pekar på körde den rattfulle i Uddevalla med HELA bilen på cykel och gångbanan, inte på vägen som personen i HD-domen gjorde, visserligen med 2,5 promille och haschpåverkad men höll sig i alla fall på vägen.
Vad jag och många med mig funderat på är:
Hur vårdslöst, livsfarligt måste bilen framföras för att man som vållande till annans död, grovt brott skulle hamna högre den högre delen av straffskalan som ju är upp till 6 år, vad kräver en åklagare för att yrka på t.ex. 5-6år? Skall man meja ner en hel folksamling???
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inledningsvis vill jag påpeka att det kan vara svårt att jämföra påföljd i olika fall eftersom det kan finnas omständigheter som motiverar en strängare eller lindrigare påföljd i specifika fall. Jag kommer därför att svara ur en allmän synvinkel på din fråga om varför toppen av straffskalorna sällan används och om domstolens bundenhet av åklagarens yrkande i brottmål.
När ett brott ska placeras på en straffskala inleder domstolen i den nedre änden av straffskalan. Sedan beaktas de försvårande omständigheter i fallet som motiverar ett högre straffvärde. Exempel på försvårande omständigheter är att gärningspersonen avsåg att gärningen skulle få allvarligare konsekvenser än vad som blev fallet, eller att gärningspersonen visat särskilt stor hänsynslöshet. En annan anledning till att straffet skärps kan också vara återfall i brottslighet. Tanken är därför att de övre delarna av straffskalorna inte ska användas utom i fall där det finns många försvårande omständigheter eller där upprepad brottslighet förekommit.
Man kan då fråga sig varför straffskalorna har en övre del som sällan används. En anledning är givetvis att det ska finnas möjlighet att döma ut hårda straff i fall som motiverar ett högt straffvärde. Men straffskalor kan också vara motiverade av utredningsskäl. Möjligheter till häktning och telefonavlyssning är beroende av det misstänkta brottets straffskala och en höjd straffskala kan därför ge polisen befogenheter som de annars inte skulle haft.
I brottmål är domstolen inte bunden av åklagarens yrkande, se 30:3 rättegångsbalken. Det innebär att domstolen inom ramen för den gärningsbeskrivning som åklagaren presenterar är fri att döma ut ett hårdare straff än det åklagaren yrkar på. Åklagarens uppskattning om straffvärdet binder därför inte domstolen i någon mån. Även om åklagare skulle yrka på 5-6 års fängelse för de brott som du tar upp hade det sannolikt inte gjort någon skillnad, eftersom straffvärdet ändå bedöms av domstolen själv, oavsett åklagarens uppfattning.
Hoppas att svaret kan vara till någon hjälp.
