Ändra gemensamt testamente efter ena partens död
A & B är gifta. A har sedan tidigare 2 barn. Biologiska pappan är avliden. B har inga egna barn.
Testamentet de tillsammans skrivit säger:
Om B avlider först, ska all kvarlåtenskap tillfalla A med fri förfoganderätt.
Om A avlider först, ska bröstarvingarna erhålla sin laglott. Övrig kvarlåtenskap tillfaller B med fri förfoganderätt.
Efter att både A och B avlidit ska all kvarlåtenskap tillfalla A:s bröstarvingar med full äganderätt.
Efter A:s bortgång ändrar B sitt testamente och vill testamentera all sin kvarlåtenskap till ett av A:s barn.
Hur blir fördelningen av arvet?
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga!
Bakgrund
Man skulle kunna säga att ett gemensamt testamente egentligen består av två testamenten; ett för A och ett för B. Ett testamente kan ändras så länge man lever, men inte sedan. Givetvis kan inte B ändra A:s testamente, och därmed förblir A:s testamente gällande även om B:s har ändrats. Däremot gäller naturligtvis B:s nya förordnande gällande dennes egendom.
A:s testamente
A:s del av testamentet är naturligtvis det som rör A:s egendom. Detta innebär att den egendom B har ärvt med fri förfoganderätt fortfarande skall gå vidare till A:s bröstarvingar (och det innebär även att bröstarvingarna skall få ut sin laglott om så inte redan har skett). Fri förfoganderätt innebär ju att B har ärvt egendom som inte kan testamenteras bort, utan skall ärvas av A:s arvingar senare.
Vidare är det faktiskt så att den egendom barnen skall ärva från B kan vara större än den B ärvde med fri förfoganderätt. Det som spelar roll är nämligen vilken andel av B:s egendom som bestod av egendom som ärvts från A, se 3 kap. 2 § Ärvdabalken. Om B:s egendom t.ex till 30 % bestod av egendom som ärvts med fri förfoganderätt, är det också senare 30 % av B:s egendom som skall ärvas av A:s barn. Undantaget är om B under tiden efter att A avled har tjänat pengar genom förvärvsarbete eller fått egendom som gåva eller genom arv. Sådan egendom får "dras av" innan man räknar ut hur mycket A:s arvingar skall få.
Exempel:
A och B är gifta, och A har sedan tidigare de två barnen C och D. A har testamenterat på så vis att C och D skall få ut sina laglotter då A avlider, men att resten av egendomen skall gå med fri förfoganderätt till B och först efter dennes död till C och D.
A avlider.
B hade vid A:s dödsfall egendom till ett värde av 500 000 kr, och A till 400 000 kr. C och D skulle enligt lagen ha ärvt 200 000 kr var, men nu skall de bara få ut sin laglott: 100 000 kr var (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Efter detta återstår 200 000 kr.
B ärver 200 000 kr med fri förfoganderätt, även om dessa senare skall gå vidare till C och D.
När B avlider flera år senare, har B egendom till ett värde av 1 000 000 kr.
Som huvudprincip skulle "A:s andel" av detta vara 1 000 000X(200 000/700 000)=285 714,29 kr.
B:s arvingar kan dock visa på att åtminstone 250 000 kr härrör från B:s förvärvsarbete efter A:s död, samt att B har fått en bil till värdet 50 000 kr i arv efter en vän. Därför skall istället makens andel beräknas på 1 000 000-250 000-50 000 = 700 000 kr och bli 700 000X(200 000/700 000)=200 000 kr. Dessa går direkt vidare till C och D, som får 100 000 kr var efter B.
B:s testamente
I ditt fall har B testamenterat all sin egendom till ett av A:s barn. B har inga egna bröstarvingar, och därmed inga laglotter att ta hänsyn till. Det går därför bra för B att testamentera all sin egendom till vem som helst. Förordnandet avser dock bara den egendom som blir kvar efter att A:s testamente har uppfyllts. I mitt exempel skulle alltså A:s ena barn (låt oss säga C) vid B:s död ha fått dels 100 000 kr efter A och dels 800 000 kr efter B.
Sammanfattning
B kan inte ändra på A:s testamente, utan gällande den delen av B:s egendom som kommer från A gäller fortfarande det A skrev. B kan däremot testamentera resten, eftersom en person har rätt att skriva ett nytt testamente hela livet igenom.
Hoppas att det ganska komplicerade svaret blir till hjälp! Hör gärna av dig om det är något mer du undrar!
Hälsningar,
