Andelsberäkning vid efterarv

Question

Makan äger fastighet som är hennes enskilda egendom. Makan har ett gemensamt barn med maken, som därtill har två särkullbarn. Övrig egendom är giftorättsgods. Om makan dör och maken tar arv efter makan och därmed erhåller fastigheten, hur fördelas sedan arvet efter maken?
Är det ett andelstal utifrån de värden som anges i makans bouppteckning inkluderande den enskilda egendomen eller kan man ordna så att fastigheten tillfaller det gemensamma barnet utöver andel i giftorättsgodset efter makens död ? Har alltså värderingen i den första bouppteckningen stor betydelse för det gemensamma barnets arv liksom även värdeförändringen fram till makens död mellan den enskilda egendomen och övriga tillgångar?

Answer 1

Hej!

Vid makans död görs en andelsberäkning av makens totala egendom, det vill säga hur stor andel av den totala egendomen som utgör egendom som innehas med fri förfoganderätt. I det nämnda fallet kommer mer än hälften av egendom innehas med fri förfoganderätt då makan haft enskild egendom men inte maken, se 3:2 ärvdabalken (ÄB). Säg t.ex. att 70 % av makens totala egendom är egendom som ärvts av makan och således innehas med fri förfoganderätt. Då kommer vid makens död 70 % av hans totala egendom ärvas av det gemensamma barnet som efterarv efter hens mor, resterande 30 % delas lika mellan de tre barnen som arv efter deras far. Det innebär att värdeförändring påverkar både efterarvet och arvet efter maken, i och med att efterarvet beräknas som en ideell andel, inte som en viss summa. Även om det endast skulle vara fastigheten som ökar i värde så kommer därför värdeökningen också tillkomma makens arvingar.

I praktiken är det dock vanligt att andelsberäkningen sker först vid efterlevande makes död. Då används den först avlidne makens bouppteckning som grund, då det ur den går att läsa hur egendomsförhållandena såg ut vid den först avlidnes dödsfall. I och med att det i efterhand kan vara svårt att uppskatta vad något var värt flera år tillbaka i tiden kan då värderingen i bouppteckningen bli avgörande.

Vid efterlevande makes död ska i första hand vardera makes arvingar erhålla egendom som tillhört den make de ärver efter, 3:5 ÄB. Det innebär att om fastigheten finns kvar när maken avlider och han inte testamenterat om den så ska den tillfalla det gemensamma barnet. Det är dock inget absolut skydd för efterarvingen, då efterarvet är en ideell andel. Det innebär att efterlevande make kan testamentera bort egendom som den ärvt av sin maka, så länge efterarvingen får ut egendom till ett värde som motsvarar efterarvsandelen (i exempelfallet ovan 70 %). Dessutom kan maken under sin livstid disponera över fastigheten, t.ex. genom att sälja den. Om makan vill vara säker på att fastigheten tillfaller det gemensamma barnet efter makens död så måste hon upprätta ett testamente. Testamentet måste dels innehålla att fastigheten ska gå i efterarv till barnet (ett legat), för att undvika att maken testamenterar bort fastigheten, dels ett förbud för maken att sälja fastigheten alternativt en förköpsrätt för barnet, för att undvika att maken gör sig av med fastigheten under sin livstid.

Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.

Vänliga hälsningar,