Äktenskapsförord och testamente
Vilken handling gäller?
Vår biologiska mor har avlidit. Före det att hon gifte om sig upprättades ett äktenskapsförord dem emellan. Samtlig egendom som envar har medfört och framledes inför i boet skall vara den införande makens enskilda egendom. Båda har barn från tidigare äktenskap, inga gemensamma, vi är tre syskon- särkullbarn. Ett inbördes testamente finns till fördel för make, där de förordnar sin yttersta vilja och deras testamente och med upphävande av tidigare testamentariska förordnanden, även med hänvisning till det äktenskapsförord som inregistrerats. Att maken ska erhålla boets samtliga tillgångar med fri förfoganderätt vilket enligt äktenskapsförordet är hustruns enskilda egendom. Skulle särkullbarnen begära sin laglott så ska den endast erhålla laglotten och inte mer, alltså inte noteras som efterarvinge. Om maken vill sälja huset skall barnen ha rätt att få sina laglotter. Efter bådas bortgång så skall hustruns barn till lika delar erhålla all kvarlåtenskap.
Vilken handling gäller? Hur ska man ta ställning? Hur stor procent utgör lag lotten? Är det 25% som barnen får dela på? Makens barn har väl rätt att få ut sin del vid faderns frånfälle?
Lawline svarar
Hej Ann-Charlotte!
När någon avlidit sker två saker vid det juridiska avslutet kring det ekonomiska. Det första steget kallas bodelning. Här är äktenskapsförordet viktigt. Vid bodelningen ska det fastställas vem som äger vad. Lite förenklat kan sägas att de tillgångar och skulder som finns ska fördelas till respektive makes påse.
Äktenskapsförord påverkar var tillgångar och skulder hamnar i denna bodelning. Ett äktenskapsförord som registrerats kan inte ändras på annat sätt än att ett nytt äktenskapsförord skickas in för registrering där det framgår att all egendom ska vara giftorättsgods. Det framgår av äktenskapsbalken som du kan läsa här.
När egendom har blivit enskild egendom genom äktenskapsförord läggs det på sidan av den påse som ska delas med den andre maken. All egendom som är den andra typen av egendom, det vill säga giftorättsgods, läggs samman i en enda stor påse. Den delas sedan på hälften och benämns antingen morsarv eller farsarv. Det som hamnat i respektive påse är då det som ska delas ut mellan arvingar som har rätt i respektive påse.
Därefter blir testamentet aktuellt. Testamentet reglerar fördelning av det som efter bodelningen blivit benämnt som antingen morsarv eller farsarv. För din del är det då morsarv som är aktuellt. Varje bröstarvinge har vad som kallas arvslott. Du skriver att det är tre syskon – särkullbarn, av det kan jag inte riktigt utläsa vem som hör till vem. Det vill säga vem ska ta del av morsarv och vem ska få farsarv. De syskon som du har som också har din mor som mor blir de du delar morsarvet med. Så om du till exempel har ett syskon som också har din mor som mor delar du morsarvet med det syskonet. I mitt exempel är ni då två som delar på morsarv. Då är arvslotten 50 procent av morsarvet och hälften av dessa två arvslotter är det som kallas laglotten. För att illustrera i siffror kan det se ut så här.
Före bodelningen
Mors tillgångar och skulder
4 miljoner, varav 2 miljoner enskild egendom
Fars tillgångar och skulder
0 kr
Efter bodelningen
Morsarv
Enskild egendom 2 miljoner
Giftorättsgods 1 miljon
Farsarv
Enskild egendom
0 kr
Giftorättsgods
1 miljon
Barn till din mor delar då på 3 miljoner, är ni då två är det 1,5 miljoner var. Om ett testamente säger att ni ska få ut laglotten är det då 750 000 kr var. Det enda din mor på laglig väg inte kan testamentera bort är laglotten. Det innebär att ett förordnande om att ni inte ska få efterarv om ni tar ut laglotten när din mor nu avlidit kan hon göra, om ni fått laglotten. Hon får så att säga göra vad hon vill med pengar som inte får etiketten laglott. På samma sätt har barn till maken (farsarv) rätt till laglott.
Om någon hamnar i den situationen att ett testamente säger att en bröstarvinge inte ska få ta del av arvet alls, det vill säga att denne inte ens ska få laglotten, kan en jämkning begäras. Denna jämkning måste begäras inom 6 månader från det att bröstarvingen fått ta del av testamentet, annars förlorar denne sin rätt. Den lagliga regleringen hittar du i ärvdabalken 14 kap 5 § och 7 kap 3 § (jämkning). Detta omfattar alltså laglotten, inte den del av arvslotten som din mor kan bestämma över (andra halvan av arvslotten).
Hoppas detta är svar på din fråga. Om du skulle vilja ha mer utförlig hjälp har vi en Juristbyrå som kan hjälpa till. Hur mycket det kostar och hur du då går till väga kan du läsa om här.
Med vänliga hälsningar
