Påföljd hot mot tjänsteman

Question

Har blivit åtalad för hot mot tjänsteman efter att hemma i berusat tillstånd skickat hotfulla mail till en myndighets huvudmail under c:a ett tvåtimmarsförlopp, inte till någons personliga mail, och i vilka jag inte kommer ihåg vad jag skrivit, men en persons namn har förekommit. Jag har redan fått det förklarat att man är ansvarig för sina handlingar, trots dessa utförs under t.ex ett alkoholrus.

Detta skulle dock aldrig skett om jag varit nykter, och vid just detta tillfälle hade jag tittat lite väl djupt i flaskan, vilket inte sker i normala fall då jag kan anses som normalkonsument. Jag är aldrig tidigare straffad eller varit inblandad i några som helst olagligheter och har jobb, bostad och lever ett vanligt skötsamt liv och inte har några alkoholproblem. Utan detta enligt mig är en stundens ingivelse då jag velat "ventilera" mig. Det var tomma hot som inte hade någon verklighetsförankring. Vad kan straffet/påföljden för detta kunnas tänka bli?

Answer 1

Hej!
Maxstraffet för brottet hot mot tjänsteman i 17:1 Brottsbalken (som du hittar http://lagen.nu/1962:700#K17) är fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex månader.
Som du nämner själv kan man inte undgå straff för att man begår brottet i onyktert tillstånd, i 1:2 Brottsbalken stadgas att om gärningen har begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk, ska detta inte föranleda att gärningen inte anses som brott (se http://lagen.nu/1962:700). Inte heller har onykterheten en strafflindrande verkan utan man är fullt ansvarig för sina handlingar så länge man anses ha uppsåt till brottet i det berusade tillståndet, trots att man inte skulle ha begått brottet i nyktert tillstånd.
Straffskalan är som ovan nämnt fängelse i max fyra år. Det är omöjligt att svara exakt på vad påföljden kommer att bli i ditt fall. När domstolen gör sin påföljdsbedömning börjar man med att fastställa det konkreta straffvärdet. Då beaktas särskilt den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, men man tar även hänsyn till försvårande och förmildrande omsändigheter. En tumregel brukar vara att straffvärdet hamnar i den nedre tredjedelen av straffskalan. Därefter beaktas skäl som talar för och emot ett fängelsestraff. Skäl för kan exempelvis vara att gärningsmannen är återfallsförbrytare och skäl emot fängelse är till exempel lågt konkret straffvärde. Saknas starka skäl för fängelse kan straffet istället bli villkorlig dom, skyddstillsyn eller dagsböter.
Detta är som sagt en teoretisk beskrivning av hur domstolen gör sin påföljdsbestämning och ingen konkret bedömning. Straffmätningen regleras i 29-30 kap Brottsbalken (se http://lagen.nu/1962:700). Lycka till!

Med vänliga hälsningar