Krav på mellanskillnaden vid felaktigt pris?

Question

Anta, för sakens skull, att en butik säljer två snarlika produkter. Som exempel skulle man kunna tänka sig två jackor av samma märke, varav den ena har funktioner/tillbehör som gör att den är dubbelt så dyr som den andra. Ponera vidare att kunden bestämmer sig för den dyrare jackan och lämnar över den till persnen bakom disken som av misstag tar betalt för den billigare. På kvittot kan det tydligt utläsas att kunden köpt den billigare. Till saken hör att denna fiktiva butik enbart har en av varje jacka i lager, vilket skulle kunna göra att misstaget lättare upptäcks.

Kunden kan rimligen inte göra sig skyldig till bedrägligt beteende, varan räcks fram utan avsikt att betala mindre än fullt pris men kassapersonalen ber om fel belopp. Priset har heller aldrig diskuterats före transaktionen. Har butiken någon rätt att i efterhand inkräva mellanskillnaden (butiken har lämnats och dag/ar har förflutit)? Identifikation skulle kunna vara möjlig eftersom vår exempelkund har betalat med kort.

Answer 1

Hej,

precis som Du skriver kan kunden inte dömas för något brott eftersom uppsåt saknas - kunden har ju velat göra rätt för sig.

Min bedömning av den avtalsrättsliga situationen är att frågan om återbetalningsskyldighet avgörs av Avtalslagen 32 § 1 stycket som Du kan läsa http://www.lagen.nu/1915:218#P32 . Det innebär att om kunden insåg eller borde ha insett butikens misstag, t.ex. om det begärda priset var orimligt lågt för den typ av jacka som det var fråga om, blir avtalet ogiltigt. I praktiken skulle det innebära att butiken har rätt att kräva att kunden återlämnar jackan eller betalar mellanskillnaden.

32 § 1 stycket tar inte sikte på precis den här situationen men jag anser att den är den regel som så att säga ligger närmast till hands.

Flera av avtalslagens regler om ogiltighet förutsätter att ena avtalsparten på något sätt har försökt vilseleda motparten. Dessa regler kan förstås inte tillämpas när kunden har för avsikt att betala fullt pris för den köpta varan.

Det är tveksamt vilken betydelse det har att det tydligt framgår av kvittot att kunden har betalat för den billigare jackan. Om kunden i samband med köpet inser att han har betalat för lite kan detta innebära att han är i s.k. ond tro, vilket är förutsättningen enligt 32 § 1 st för att köpet skall vara ogiltigt.
Detta framgår av 39 § 2 st, men kräver då att kunden verkligen har tittat på kvittot efter köpet vilket man knappast kan förutsätta.

Vänliga hälsningar