Lawline svarar
Hej!
Ett muntligt avtal är lika rättsligt bindande som ett skriftligt. Den stora skillnaden kan vara att bevisa vad som översenskommits om skriftliga dokument saknas.
Jag vet dessvärre för lite om situationen för att kunna göra annat än att ge dig en mer generell förklaring. Är det så att "er" motpart var medveten om att den han slöt avtalet med inte var ägare till fastigheten och att denne inte heller var berättigad att avtala om saker som rörde fastigheten bör ond tro kunna hävdas och avtalet ogillas. Som äkta makar kommer det dock av sedvänja att det normalt går att anta att makarna kan fatta beslut å varandras vägnar. Har inte heller något gjorts för att påkalla misstaget när det uppmärksammats kan avtalet ses som om det slöts med den rättmätige ägaren.
Å andra sidan kan man fråga sig om ni har kommit överens om någon sanktion som ska gälla om avtalet hävs? Om inte kan ni ju bryta avtalet lättare. Detta kan dock leda till en tvist om rätten till att få tillgång till vattnet. Det är trots allt möjligt för er motpart att ansöka om ett servitut om ni inte går med på att möjliggöra vattentillgång frivilligt. Ett sådant ger en laglig rätt till att nyttja brunnen. Självklart ska motparten betala för sig rörande konsumtionen.
Med vänlig hälsning,
