Lawline svarar
Hej!
I kap. 9 FB (Föräldrabalken) finns bestämmelser angående följderna av omyndigas rättshandlande. Omyndiga har inte rätt att företa rättshandlingar, förutom vid vissa undantag som inte gör sig gällande här. Företar omyndiga rättshandlingar har inte den omyndiges avtalspart något godtrosskydd, d.v.s. det spelar ingen roll om den person trodde att den omyndige var myndig eller handlade med vårdnadshavares samtycke. Detta får till följd att om ett avtal har ingåtts utan vårdnadshavares samtycke så är det ogiltig. Eftersom avtalet inte bedöms existera så kan inte heller dem förpliktelser som skapas i avtalet åberopas. Däremot kan i nedan angivna fall ersättningsskyldighet uppstår för den omyndige.
När ett avtal är ogiltigt p.g.a att samtycke har saknats ska envar återbära vad dem har mottagit. Har avtalet ingåtts med falska uppgifter om behörighet som har inverkat vilseledande på den som avtalet slöts med blir den omyndige skyldig att i den omfattning som är skäligt utge ersättning för förlust som föranletts av avtalet. Det är det negativa kontraktsintresset som ska ersättas, vilket betyder att motparten skall försättas i samma ekonomiska ställning som han skulle ha varit om avtalet aldrig ingåtts. Har avtalet ingåtts genom ett brottsligt förfarande ska ersättning ges efter vad som gäller om skadestånd p.g.a. brott. Allt detta framgår i 9:7 FB.
Den som låtsas vara förälder och godkänner i dennes namn gör sig skyldig till den straffbara handlingen urkundsförfalskning. Enligt 14:1 BrB (Brottsbalken) har en urkundsförfalskning genomförts om någon genom att skriva annan persons namn framställer en falsk urkund och denna innebär fara i bevishänseende. För att det ska föreligga fara i bevishänseende måste tre villkor vara uppfyllda dessa är att det ska finnas fara för förväxlig med äkta urkund, sannolikhet för att den förfalskade urkunden kommer att användas och sannolikhet att detta användande skulle medföra skada eller olägenhet.
Vänliga hälsningar