FrågaAVTALSRÄTTÖvrigt26/12/2006

Hyra av stuga

Hejsan! Vi ingick ett avtal angående hyra av fritidshus i fjällen 1 vecka över nyår. Handpenningen på 1000 kr betalades i nov och resten (6700kr) skulle betalas in den 15 dec. Vi kan dock inte åka på denna resa så vi mailade dem några dagar innan den 15:e och avbokade stugan. Nu vill de att vi betalar retsen av hyran. Är vi tvingade att göra detta? Och vad händer om vi inte gör det? (Skriv gärna med lagrum)/ Tack!!

Lawline svarar

Hej, I Sverige råder avtalsfrihet, d v s det står parterna fritt att avtala om vad de vill inom de flesta områden. Detta innebär att de avbeställningsregler ni avtalat om i första hand skall gälla. Har in inte avtalat om hur saken skulle lösas för det fall någon av er inte önskade att fullfölja avtalet så brukar man gå till en tillämplig lag och se hur frågan löses där och med tillämpliga regler på så sätt fylla ut avtalet där det brister. När hus eller del av hus upplåts genom avtal till nyttjande mot ersättning är 12 kap jordabalken (den så kallade hyreslagen, se http://www.lagen.nu/1970:994 ) tillämplig. Något krav på att nyttjandet skall pågå viss tid finns inte. Även kortfristiga upplåtelser är således att betrakta som hyresavtal. Hyreslagen har dock karaktär av social skyddslag till hyresgästens förmån. Hyreslagen är ju bland annat till för att skydda hyresgästens intresse av att ha fortsatt rätt att hyra lägenheten även efter att hyresavtalet gått till ända (det s k besittningsskyddet). Detta skyddsintresse finns inte på samma sätt vid kortfristig hyra såsom vid hyra av hotellrum eller annat semesterboende. Därför har det i litteraturen diskuterats om hyra av semesterboende över huvud taget skall anses rymmas i hyreslagen. Oavsett var man stannat i diskussionen så finner man ganska snabbt att det inte finns några regler om avbeställning i jordabalkens 12 kap, och därför måste jag söka finna svaret på din fråga någon annanstans. I Sverige använder vi oss i stor mån även av standardavtal för att på så sätt säkra en total täckning av avtalsvillkoren och att främja en enhetlig praxis. Därför kan det även vara en bra idé att se hur frågan löses i olika standardavtal som används t ex inom hotellbranschen. Dock måste här uppmärksammas att det även här råder avtalsfrihet och att hotellen inte på något sätt är skyldiga att följa de riktlinjer som kommit i form av standardavtal och rekommendationer, utan de har rätt att avtala om annat med sina gäster. Enligt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagares riktlinjer accepteras en avbokning från en gästs sida fram till dagen före ankomsten. Detta behöver dock inte betyda att detsamma råder i ditt fall. Ett hotell har nämligen högre omsättning av gäster och större möjlighet att finna andra gäster och på så sätt minimera sina förluster. Vidare behöver de inte nödvändigtvis ha haft några speciella kostnader med att ställa i ordning rummet, då rummen i alla fall alltid skall stå redo att ta emot nya gäster. Inom avtalsrättens område finns det en mängd olika former av möjliga avtal, men enbart ett fåtal av dessa har reglerats genom lag. Avbeställning av hyra av semesterboende är ett sådant område som inte finns reglerat i någon lag. Det man får göra i ett sådant fall är att se på hur frågan löses i lagar som rör andra typer av avtal. De avtalsformer vi kan se på är hyra av fast egendom, hyra av lös sak och köp av tjänst. Såsom tidigare nämnts finner vi inte svaret i 12 kap jordabalken som reglerar hyra av fast egendom. När det gäller hyra av lös sak är inte heller detta område reglerat i lag (förutom ytterst knapphändigt i en nästan 300 år gammal lag) utan man brukar göra analogier från köplagen. I köplagen stadgas dock inget om avbeställning. I och med att korttidshyra av fast egendom ligger nära köp av tjänst anser jag därför att det ligger närmast att titta på vad konsumenttjänstlagen säger (se http://www.lagen.nu/1985:716 ). Konsumenttjänstlagen [KTjL] gäller ursprungligtvis enbart då näringsidkare utför tjänst åt konsumenter i vissa fall, främst i form av arbete (1 §). I praxis har dock Högsta domstolen uttalat att de principer lagen bygger på även analogt kan tillämpas på andra tjänsteområden. Lagen bygger nämligen till stor del på vad som kan antas utgöra generellt gällande oskriven rätt inom tjänsteområdet. Problemet med att enbart titta till vad KTjL säger är att man i lagen utgår från att den ena parten, konsumenten, är svagare och därav måste skyddas. Detta speciella skyddsintresse föreligger inte när två inbördes jämlika parter ingår avtal, vilket är viktigt att ha i åtanke. En avbeställning av en åtgärd kan ses som att beställaren ändrar sin skyldighet att, mot att tjänsten erhålles, betala priset till en skyldighet att utge en på visst sätt beräknad ersättning. I vissa fall behöver dock ingen ersättning utgå. Enligt KTjL 42 § 1 st har nämligen en konsumment en långtgående rätt till avbeställning. Denna rätt varar ända fram till dess att arbetet slutförts. Den som tillhandahåller tjänsten har då självfallet rätt till ersättning för det arbete denne redan utfört. Vidare har den part som tillhandahåller tjänsten enligt KTjL 42 § 2 st rätt till ersättning för det förluster i form av kostnader som han har haft (t ex i detta fall om värmen måste sättas på i stugan i god tid innan gästernas ankomst). Detta ger dock inte parten rätt till ersättning för utebliven vinst. Enligt lagens 42 § 2 st har dock en näringsidkare rätt till ersättning även för de förlusterna i form av utebliven vinst denne haft, om han underlåtit att ta på sig annat arbete p g a det första avtalet. Detta betyder att du enligt KTjL:s principer kan bli ersättningsskyldiga för de fall, och enbart i detta fall, stuguthyraren haft andra intressenter och blivit tvungen att tacka nej till dessa p g a avtalet med er. Ni blir befriade från detta betalningsansvar enbart om syftet med tjänsten förfelats på grund av närmast force majeure liknande omständigheter som inte beror på er, t ex då föremålet för tjänsten skadats eller gått förlorat. Grundtanken är nämligen att man inte kan tvinga någon till att fullfölja ett avtal men att denne, i fall han eller hon önskar att avbryta samarbetet, kan bli tvungen att kompensera motparten för de förluster denne haft. Enligt allmänna vedertagna avtalsrättsliga principer måste dock uthyraren anstränga sig för att begränsa sin skada, t ex genom att söka finna någon annan som vill hyra stugan, och kan således inte förhålla sig passiv och luta sig tillbaka med den vetskapen att ni ev skulle kunna bli ersättningsskyldiga. Hoppas mitt svar varit till hjälp. Med vänlig hälsning,
Elzbieta KaczorowskaRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Avtalsrätt och Övrigt? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000