Testamente med föreskrift om full äganderätt och bröstarvingar saknas

Question

Hej,
I separata likalydande testamenten mellan makar finns angivet att all kvarlåtenskap skall tillfalla hustru resp make med full äganderätt.
Hustrun gick bort först och maken senare. Enligt boupptecknaren tilldelas därmed en brorson hela kvarlåtenskapen och en syster till först avlidna hustrun går helt lottlös.
Båda testamenten är skrivna 1966 och utom allt rimligt tvivel var detta ej avsikten med båda dessa testamenten. Detta kan dock endast styrkas muntligt via inblandade parter och grannar.

Finns det anledning att "ta strid" om detta? 

Answer 1

Hej! Tack för din fråga.



När någon skriver ett testamente med innebörden att någon ska ärva med full äganderätt så innebär det att efterarv är uteslutet. Bröstarvingar har dock rätt till sin laglott, men finns inga bröstarvingar så övergår arvet till den andra personens arvingar. Begreppet full äganderätt har fått kritik då det i många fall är slumpen, dvs. vem av makarna som dör först som avgör till vilka arvingar egendomen sedan ska fördelas. Kritiken har dock främst kommit från rättsvetenskaplig litteratur och högsta domstolen har i många avgörande upprätthållit principen. I ett avgörande från högsta domstolen, NJA 1950 s.483, så var situationen likartad den du beskriver. Hustrun avled först och hade sagt att hon önskade att hennes arvingar skulle ärva henne. Högsta domstolen ansåg dock att testamentet var giltigt och var ett uttryck av testators vilja. Om det i testamentet finns en föreskrift om efterarv så har det i praxis bedömts vara testators vilja i första hand och därför har högsta domstolen ändrat så att personen ärvt med fri förfoganderätt, vilket innebär att efterarv ska ske. Som exempel på rättsfall kan nämnas NJA 1950 s.48.



Ett testamente med föreskrift om full äganderätt är alltså en presumtion för att det inte ska ske något efterarv. Det är svårt att säga om det skulle kunna finnas möjlighet till framgång i en eventuell tvist i denna situation, men rättsläget talar inte för det. Det är dock inte omöjligt att en tingsrätt skulle kunna tänkas lägga fokus på någon omständighet som talar för efterarv. Som argument för efterarv bör anföras att man vid tolkning av ett testamente ska se till testators vilja, enligt 11:1 Ärvdabalken.



Hoppas du fått en lite bättre överblick i denna situation. Jag skulle råda er, eller din vän, att kontakta en erfaren jurist som får möjlighet att se över situationens alla aspekter. På så vis kan ni få ett mer ingående råd om vad ni kan göra i detta fall.



Vänligen,