Kvotdelar för efterarvsrätt vid värdeökning av boet

Question

Makar A+B är gifta, inga barn. Maka B avlider 1985, utan testamente. Make A (då pensionerad) ärver kvarlåtenskapen och betalar arvsskatt på detta. Boet värderades till ca 100.000 kr. 2010 dör make A, ej omgift, inga barn. Hans bo värderas till ca 1.500.000 kr. Under de 25 åren som gått efter maka B:s dödsfall har make A som pensionär ägnat sig åt privat aktiehandel och antikvitetshandel och därigenom ökat förmögenheten femtonfalt. Make A har testamenterat bort "allt han förfogar över" till sin brorson. Kommer brorsonen därmed att ärva 750.000 kr medan maka B:s syskon eller syskonbarn ärver 750.000 kr? Finns det eventuella undantag från efterarvsregeln som är tillämpliga här, eller möjlighet till avräkning i och med den stora förmögenhetsökningen?

Answer 1

Hej! Tack för din fråga!
Eftersom make B avled 1985, ska de regler som gällde då tillämpas vad gäller efterarvet (se lag (1987:231) om ändring i ärvdabalken). Enligt den gamla Ärvdabalken (ÄB) 3:1 tillföll kvarlåtenskapen efterlevande make endast om det inte fanns några bröstarvingar. Om den först avlidne makens far, mor, syskon eller syskons avkomling levde vid den efterlevande makens död hade den närmast arvsberättigade rätt till efterarv. Detta innebär att syskonen/syskonbarnen i detta fall har rätt till efterarv efter B när A avlider.

Efterarvsrätten innebar precis som i de nya bestämmelserna i ÄB, en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Hur stor kvotdelen för efterarv är beror på makarnas andelar i boet vid den först avlidna makens bortgång. Rätten till hälften av A:s kvarlåtenskap gäller enbart under förutsättning att kvarlåtenskapen vid B:s bortgång motsvarade hälften av makarnas egendom, se gamla ÄB 3:2. Kvotdelarna förändras om någon av makarna till exempel ägde enskild egendom.

Efterarvsrätten innebär, som sagts ovan, en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa (som i detta fall utgörs av A:s kvarlåtenskap). Huvudregeln är att denna rätt är oberoende av eventuella värdeminskningar och värdeökningar av boet. Eftersom efterlevande make ärver den först avlidna makens egendom med fri förfoganderätt, har efterlevande make rätt att göra i princip vad denne vill med egendomen. Han eller hon kan till exempel välja att sälja all egendom. Denna risk får efterarvingarna räkna med. Efterlevande make kan även, som i detta fall, öka värdet av boet. Efterarvingarna får då normalt sett ta del i denna värdeökning. Det finns dock ett undantag i ÄB 3:4 st. 1. Där stadgas det att förkovran av boet ska tilläggas den efterlevandes arvingar (dvs. A:s arvingar) om boet vid dödsfall 2 överstiger boets värde vid dödsfall 1 och det kan visas att värdeökningen beror på att efterlevande mottagit arv, gåva eller testamente eller att värdeökningen beror på efterlevandes förvärvsarbete.

I detta fall beror värdeökningen inte på något av ovanstående (privat aktie - och antikvitetshandel räknas ej som förvärvsarbete), vilket innebär att efterarvingen får ta del i värdeökningen. Eftersom A inte har rätt att testamentera bort efterarvsdelen (se ÄB 3:1), kommer syskonen/syskonbarnen att tillsammans erhålla 750 000 kr, under förutsättning att kvotdelen för efterarv uppgick till 1/2.

Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.