Klandertalan eller förverkande av rätt till testamentet.

Question

Hej! För några år sen fick min mamma och min morfar veta att min morfars fosterbror testamenterat hälften av sina tillgångar till sin fosterbrors barnbarn (vilket är jag och mina två systrar) och sin sambos barnbarn, då han inte har några egna biologiska barn eller syskon. Min morfars fosterbror gick bort i mitten på november. Nu fick vi hem ett brev om boupptäckning och en kopia på testamentet. När man läser testamentet så stämmer det inte överrens med vad han sagt till min mamma och min morfar. Testamentet var ändrat två veckor innan han gick bort och till sin sambos fördel. Nu var också hennes barn inräknade i testamentet och hon skulle själv ha alla kontanta medel, allt lösöre och gratis hyra livet ut. Som vi också har förstått så har det avyttrats en hel del tillgångar precis innan han dog, kontanter som då bara tillfaller henne, så klart. Det sista halvåret innan sin bortgång blev han sjuk och blev ständigt sämre innan han dog. Han har hela tiden vårdats i hemmet av sin sambo. Vi vet inte vilka mediciner han gått på under sin sista tid i livet. Då vi känner att detta inte var hans fria vilja, kan vi göra något?

Answer 1

Hej, och tack för din fråga. 

Ett testamente ska i normala fall bland annat vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av två personer för att vara giltigt. Ett testamente är vidare ogiltigt om det upprättats under påverka av psykisk störning (ÄB 13 kap 2§), om det kommit till stånd under tvång, missbruk av testators oförstånd, viljesvaghet, beroende ställning, svikligt förledande eller sådan villfarelse som varit bestämmande för hans vilja att göra testamentet. (ÄB 13 kap 3§). 

Lagen begränsar dock möjligheten att göra sådana ogiltigheter gällande. Även om det finns grund för ogiltighet kan testamentet bli gällande om det inte angrips av arvinge. Reglerna i (ÄB 14 kap) kräver att arvinge väcker klandertalan mot testamentstagare om de vill hävda att testamentet är ogiltigt på grund som nämns i (ÄB 13 kap.) Det är alltså endast arvingar som kan väcka klander mot ett testamente, inte testamentstagare. 

Arvingarna delas in i 3 arvsklasser: 1) barn till den avlidne, 2) föräldrar och syskon, 3) morföräldrar och farföräldrar. Om inga legala arvingar eller testamente finns går kvarlåtenskapen till den allmänna arvsfonden. Att den avlidne var fosterbarn (inte adopterad eller halvsyskon) medför i detta sammanhang att hans fostersyskon inte har någon arvsrätt och inga legala arvingar finns.

I (ÄB 15 kap) finns dock regler om när en testamentstagare anses ha förverkat sin rätt till testamentet. (dvs. rätten till testamentet går förlorad.) (ÄB 15 kap 2§) reglerar när testamentstagaren angriper testatorsfriheten och därigenom förverkar testamentsrätten. De handlingar som kan leda till förverkande är samma som ogiltighetsgrunderna i ÄB 13:3, det vill säga tvång, förledande, missbruk av oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning. ((ÄB 15 kap 2§) hindrar inte att en person genom någon slags oärlighet tillskansat sig en fördel.) Har testamentstagare genom dessa handlingar övertalat testator (den avlidne) att upprätta eller återkalla testamente, mister testamentstagaren alltså sin rätt till testamente. På samma sätt förverkas testamentsrätten om någon med uppsåt förstör eller undanlåter testamente. (ÄB 15 kap 2§) har en självständig betydelse på så sätt, att förverkandet kan göras gällande utan krav på klandertalan enl. (ÄB 14 kap.) 

När man talar om påverkan enligt (ÄB 13 kap. 3§) kan konstateras att det inte räcker att den aktuella testamentstagaren (i detta fall sambon) rådgivit eller diskuterat testamentet med testamentsgivaren (den avliden) för att testamentet ska anses ogiltigt och förverkat för testamentstagaren. Testamentsgivarens vilja måste vara begränsad på något vis eller baserad på felaktigheter som orsakats av testamentstagaren.  Det spelar ingen roll om testamentstagare varit i god tro. 

Slutligen kan nämnas att du som universell testamentstagare är att anses som dödsbodelägare (ÄB 18 kap 1§) och har rätt att begära skiftesman. En sådan utses om delägarna i dödsboet inte kan komma överens om hur tillgångarna ska fördelas. Ansökan om skiftesman ska göras till tingsrätten där den avlidne var bosatt. 

Vill du själv titta närmare på lagrummen se (https://lagen.nu/1958:637)

Hoppas att jag kunde svara tillfredställande på din fråga

MVH /Veronica Eriksson