Bevisbörda för ursprungligt fel

Question

Vem har bevisbördan för att ett fel på varan varit ursprungligt efter 6 månadersgaranti? I vilken paragraf står det?

Answer 1

Hej,

Bevisbördan för ursprungligt fel i en vara när felet visar sig först efter 6 månader finns inte reglerad i någon av konsumentköplagens paragrafer (https://lagen.nu/1990:932). Som går att läsa i 20 a § anses fel som visar sig inom 6 månader alltid som ursprungligt fel, om inte motsatsen visas eller det vore oförenligt med varans eller felets art. Vad gäller då när felet visar sig efter att 6 månader har passerat? Av förarbeten och praxis går att utläsa att det är köparen som har bevisbördan för att felet i dessa situationer var ursprungligt. Följande citat, hämtat ur förarbeten till konsumentköplagen (prop 2001/02:134 s 59 f), diskuterar närmare vad denna bevisbörda innebär:

”Rent allmänt måste dock sägas att tillämpningen av denna bevisbörderegel är förhållandevis generös gentemot köparen. Så anses det vanligen att bevisfrågan inte bör kopplas direkt till frågan om varan varit felaktig vid avlämnandet. Ofta är det ju nämligen omöjligt för en enskild konsument att i efterhand bevisa att varan redan vid den tidpunkten haft det fel som först senare och efter en tids användning ger sig till känna. Istället brukar det anses att bevisfrågan bör avse huruvida felet har sin grund i köparens vanvård eller onormala användning av varan eller om felet beror på att varan varit utsatt för någon olyckshändelse. Om köparen kan uppfylla ett relativt lågt ställt beviskrav för att felet inte berott på någon sådan omständighet, anses han normalt ha fullgjort sin bevisskyldighet.”

Ett rättsfall från högsta domstolen som brukar nämnas i det här sammanhanget är NJA 1991 s 481. Frågan i målet gällde skada som påstods ha uppstått vid reparationer. Domstolen diskuterade i det sammanhanget beviskraven för att en skada har haft en viss orsak. Domstolen konstaterade att kraven måste sättas ganska lågt när det föreligger betydande svårigheter att visa vad felet beror på, som till exempel när konsumenter köper vissa sorters varor. I sådana fall kan det vara tillräckligt att den orsak som konsumenten påstår framstår som ”klart mera sannolika” än de som näringsidkaren påstår.

Kort sagt är alltså svaret att bevisbördan vilar på konsumenten för fel som visar sig efter 6 månader, men också att kraven för att uppfylla denna bevisbörda är ganska lågt ställda.

Hoppas att denna information har varit till hjälp!

Vänliga hälsningar,