Bodelning av fastighet som köpts innan äktenskapet

Question

Jag äger en fastighet som jag köpe -85 -99 träffade jag min fru och gifte oss -00 ett gemensamt barn född -01 nu vill hon skiljas och flytta sonen samt hennes son från ett tidigare giftemål blir kvar hos mig.Frågan är om hon har någon rätt till ersättning i huset vid en bodelning hon står ej på några ägarpapper el bidragit ekonomiskt till reaprationer el dyligt.Det är inga äktenskapsförord el enskilt ägande papper skrivna

Answer 1

Hej!

Då ett äktenskap upplöses ska en bodelning mellan makarna ske (9 kap. 1 § 1 st. Äktenskapsbalken (ÄktB)). Vid en bodelning är det makarnas giftorättsgods som ska ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Det är alltså (netto)värdet av den egendom som utgör giftorättsgods som ska delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).

Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är all egendom som inte är enskild egendom giftorättsgods. I 7 kap. 2 § ÄktB räknas de sätt på vilken egendom kan vara enskild upp. Eftersom du köpte fastigheten själv och inte fick den i gåva, testamente eller arv, och ni inte verkar ha skrivit något äktenskapsförord, så är fastigheten inte din enskilda egendom utan utgör giftorättsgods. Att fastigheten utgör giftorättsgods innebär inte att din fru har någon äganderätt till den, utan det innebär bara att värdet av fastigheten ska delas lika mellan er vid bodelningen.

För att göra det mer konkret ska jag visa hur det går till om fastigheten är din enda giftorättstillgång och din fru inte har någon alls. Om vi säger att fastigheten är värd 1 000 000 kr och den är behäftad med en skuld på 400 000 kr blir värdet av ditt giftorättsgods 600 000. Eftersom din fru inte har något giftorättsgods är det bara fastighetens värde om 600 000 kr som ska delas lika mellan er två. Det innebär alltså att din fru har rätt till 300 000 och du måste då ge henne av din egendom eller pengar till ett värde av 300 000 kr. Detta är alltså bara ett exempel för att visa hur själva delningen går till. Självklart ska värdet av alla dina och alla din frus tillgångar som utgör giftorättsgods delas lika mellan er.

I 12 kap. 1 § 1 st. ÄktB finns en regel som kallas "skevdelningsregeln" och ger möjlighet till att jämka resultatet av en bodelning om det är oskäligt. Den make med mest giftorättsgods kan då få behålla mer än hälften av det sammanlagda värdet. Denna regel är främst till för att förhindra att någon ska kunna skilja sig till den andre makens pengar efter ett kortvarigt äktenskap. Gränsen mellan kortvariga och långvariga äktenskap dras vid fem år. Eftersom ert äktenskap varat i 12 år krävs det att det i princip råder en betydande skillnad mellan er nettoförmögenhet för att det ska anses oskäligt att dela det sammanlagda värdet lika.

Sedan finns även en annan aspekt när det gäller din fastighet om det är så att den har utgjort er gemensamma bostad (se 7 kap. 4 § 1 st. 1 p. ÄktB). Enligt 11 kap. 8 § 1 st. ÄktB har nämligen den make som bäst behöver bostaden rätt att få den i avräkning på sin lott. För att en make ska få överta en bostad som tillhör den andre maken krävs dessutom att det är skäligt. Ofta är det vem som ska ha den huvudsakliga vårdnaden om barnen som har betydelse för vem som är i bäst behov av bostaden. Om barn bor växelvis hos båda föräldrarna/makarna anses ingen vara i bäst behov av bostaden och den make som äger den får den då på sin lott. Eftersom ni verkar ska ta hand om ett barn vardera är det möjligt att det jämställs med att ha barn boende växelvis och att det därför är du som ägare som borde få fastigheten på din lott.

Så för att sammanfatta, det din fru har rätt till är alltså halva (netto)värdet av fastigheten. Vill hon överta bostaden och anses uppfylla kraven för ett sådant övertagande har hon rätt att få den på sin lott i avräkning. Detta innebär då att hon måste utge fastighetens halva (netto)värde till dig (om vi utgår från förhållandena i mitt exempel ovan).

Länk till ÄktB: https://lagen.nu/1987:230

Med vänlig hälsning