Lawline svarar
Hej.
På en sådan fråga bör du hänvisa till alla de paragrafer du nämnt ovan. Det som är avgörande för om försök föreligger eller inte är om fara för brottets fullbordan förelåg eller att sådan fara var utesluten på grund av tillfälliga omständigheter. Brottet får givetvis inte vara fullbordat.
Man brukar dela upp försöken i tjänliga och otjänliga. Med tjänliga försök avses de där de föreligger en sådan fara som nämnts ovan. Det krävs alltså en konkret fara för brottets fullbordan. Vid bedömningen kan man fråga sig om det förelåg en möjlighet och en beaktansvärd fara att brottet skulle komma att fullbordas? Vidare kan man fråga sig här om försöket var allvarligt menat? Om det var värt att tas på allvar? Farebedömningen skall baseras på all den kunskap som man i efterhand vunnit om omständigheterna vid försöket såsom de var vid försökspunktens inträde.
Med otjänliga försök menas försök där sådan fara inte föreligger. Ett exempel kan vara när det föreligger djupgående brister i brottsplanen. Otjänliga försök är endast straffbara om faran var utesluten på grund av tillfälliga omständigheter, till exempel att en person tror att han stjäl en väska med ädelstenar men väskan har bytts ut mot en tom.
Vad som vidare kan vara svårt att avgöra när det gäller försök är gränsdragningen till förberedelse, det vill säga när den så kallade försökspunkten är nådd. Man brukar förenklat säga att försökspunkten är nådd när gärningsmannen har påbörjat utförandet av den handling, som skall medföra det resultat, med vars inträde fullbordat brott föreligger. Exv. genom att höja en revolver mot någon – inte genom att endast köpa den.
Lycka till!
Vänligen,
Sofia Linder