Lawline svarar
Hej
Vid misstagsutbetalningar från en arbetsgivare till en arbetstagare är utgångspunkten enligt Arbetsdomstolens (AD) att den som har tagit emot pengar, som den inte har rätt till, är skyldig att betala tillbaka beloppet. Arbetsgivaren kan då söka återkräva det felaktigt utbetalda beloppet.
Det finns ingen lagstiftning som reglerar frågan om återkrav av misstagsutbetalningar, men frågan har behandlats av Arbetsdomstolen vid flera tillfällen. Därav gäller enligt AD:s praxis att en arbetstagare har rätt att behålla ett felaktigt utbetalt lönebelopp om han mottagit det i god tro och dessutom redan har förbrukat/konsumerat samma lönebelopp. (AD har menat att arbetstagaren inte ska behöva få en skuld till den som gjort misstaget.) Om arbetstagare kan antas ha insett eller borde ha insett misstaget och därmed varit i ond tro angående utbetalningen, bör arbetstagaren bli återbetalningsskyldig. Kan arbetsgivaren alltså inte bevisa att arbetstagaren var i ond tro angående det utbetalda lönebeloppet så har arbetstagaren rätt att behålla det felaktigt utbetalt beloppet om han även förbrukat det samma. (Detta kan utläsas av AD:s praxis bland annat genom målet: AD 2006 nr 105.)
I rättspraxis har även framhållits att ju längre tid som går från det att en felaktig lön erhållits, till dess att arbetsgivaren framställer krav på att betalningen ska gå åter, desto större sannolikhet finns att arbetstagaren inte blir återbetalningsskyldig, då han inrättat sig efter betalningen. Om arbetsgivaren däremot gör gällande återkrav angående felutbetalningen snart efter att utbetalningen skett, så är det troligare att en arbetstagare som borde ha insett misstaget i utbetalningen, blir återbetalningsskyldig.
Om ett tydligt lönebesked har sänts till arbetstagaren så är det möjligt att detta kan åberopas som stöd för att arbetstagaren trott att utbetalningen var rätt och riktig och att han därmed varit i god tro angående utbetalningen.
Med vänliga hälsningar
