Återkrav av misstagsutbetalning

Question

Jag fick i jnui 2010 en bonus på 37200 (före skatt) som stod som ind.bonus2009 på lönespecen. Jag trodde givetvis att min chef var väldigt nöjd över min insats 2009 då han gett mig större ansvar utan löneökning. Nu har vi bytt chef och idag (april 2011) fick jag besked om att denna bonus felaktigt utbetalats till mig och att de därför vill att jag skall återbetala hela summan. Eftersom det är nytt år och jag skattat för dessa pengar så måste jag även prata med skatteverket för att få tillbaka det jag betalat i skatt. Är det rimligt att de kan kräva tillbaka pengarna och dessutom låta mig lösa allt med skatteverket själv?

Answer 1

Hej

Vid misstagsutbetalningar från en arbetsgivare till en arbetstagare av för mycket lön har Arbetsdomstolens (AD) utgångspunkt i rättspraxis länge varit att den som har tagit emot pengar, som den inte har rätt till, är skyldig att betala tillbaka beloppet. Arbetsgivaren kan då söka kräva att arbetstagaren ska betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet eller så kan arbetsgivaren söka möjlighet att dra av beloppet vid en senare löneutbetalning.

Det finns ingen lagstiftning som reglerar frågan om återkrav av misstagsutbetalningar, men frågan har behandlats av Arbetsdomstolen. Enligt AD:s praxis har en arbetstagare rätt att behålla ett felaktigt utbetalt lönebelopp om han mottagit det i god tro och förbrukat samma lönebelopp. (AD har menat att arbetstagaren inte ska behöva få en skuld till den som gjort misstaget.) När det gäller bedömningen om arbetstagaren har varit i god tro så är det främst lönebeloppets storlek som spelar roll. Är beloppet avsevärt högre än vad arbetstagaren kunde förväntas få så är det svårare att hävda att arbetstagaren var i god tro om att det utbetalade lönebeloppet var korrekt och rättmätigt skulle utbetalas till honom. Rör det sig om mindre belopp eller en mindre marginal mellan det utbetalade beloppet och det belopp som skulle ha utbetalats, samt i de fall då arbetstagarens lön varierar från månad till månad är det mer eller mindre omöjligt att bevisa att en arbetstagare insett eller borde insett misstaget och därmed varit i ond tro angående utbetalningen. Kan arbetsgivaren alltså inte bevisa att arbetstagaren var i ond tro angående det utbetalda lönebeloppet så har arbetstagaren rätt att behålla det felaktigt utbetalt beloppet om han även förbrukat det samma. (För den intresserade har ledning för detta uppställts genom AD:s praxis bland annat genom målet: AD 2006 nr 105.)

För att arbetsgivaren ska få möjlighet att dra av det felutbetalade lönebeloppet vid en senare löneutbetalning till arbetstagaren kan regler om tvångskvittning bli aktuellt. Det krävs dock att arbetsgivaren kan bevisa att arbetstagaren har tagit emot den felutbetalda lönen med full insikt om att arbetsgivaren betalat ut för mycket (s.k kvalificerad ond tro). Detta är ett högt beviskrav att nå och felutbetalningar av mindre lönebelopp kan sällan tvångskvittas. (För den intresserade har ledning för detta uppställts genom AD:s praxis i målen: AD 1975 nr 58 och AD 1993 nr 170.)

Vad som bedöms som små respektive stora belopp varierar och AD gör en enskild bedömning i varje enskilt fall. Om ett tydligt lönebesked har sänts till arbetstagaren så är det mjligt att rätten bedömer att detta har varit ett tillräckligt hjälpmedel för arbetstagaren att kunnat utläsa om rätt lönebelopp har betalats ut eller inte. (För den intresserade har ledning för detta uppställts genom AD:s praxis i målet: AD 1993 nr 170.)

Med vänliga hälsningar